Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR.
mot honom, sen han befriat henne från de svåra
ryggp%orna-
Hon kunde nu orka med utfärder till lands
och sjös utan att blifva sängliggande nästa dag,
och hon var gladare till lynnet än nånsin förr
på landet.
Kandidaten roade henne med muntra
upptåg och förstod att skringra molnen, när de
hotande drogo sig samman på hennes panna; då
fann han på en eller annan förströelse. »Har
friherrinnan lust att spela ett parti casino»,
eller »har friherrinnan lust att lägga kartan» —
det var en karta i bitar — och hon hade
alltid lust. Under prat och skämt förlöpte så en
timme, och på den tiden hade hon hunnit
glömma anledningen till sitt misshumör. Ibland
hjulade han några hvarf och slog fri volt, med
hvilka konststycken han mer än en gång
lyckades försätta henne i godt humör.
En kväll kom han inspringande till henne:
»Sjön är så vacker i afton, sade han», »och
belysningen är förträfflig. .. vill friherrinnan
ha staffage, så skall jag ro ut med fröken
Signe?»
Friherrinan var nämligen road af att måla
smä sjöstycken i aftonstämning och ansåg det
då absolut nödvändigt att ha en båt med på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
