Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
lägga sig att hvila och lofvade passa på om
det var något särskildt sevärdt.
Så godt han kunde redde han en bädd åt
henne med filtar och kuddar, satte sig midt
emot henne och höll hennes lilla hvita hand
med de nya, glänsande ringarne på. För hvar
gång han smekte och kysste den såg hon upp,
och de små förtjusande amorinerna lekte
alldeles som förr.
När järnvägen tog slut, fortsatte de färden
o
med ångbåt. De skulle ett stycke uppför
An-germanälfven, om hvilken Signe gjort sig
de mest öfverväldigande föreställningar.
Ganska besviken kände hon sig emellertid, när hon
kom ut på den lilla ångbåten och fann älfven
full af timmer, som oupphörligt puffade och
stötte till båten med en obehaglig törn. Höga
»nipor» på båda sidorna stängde äfven
utsikten.
Det var därför med glädje hon steg af för
att med Brunte och trillan köra några mil
landväg. Med fri och vid synkrets kunde hon
andas ut igen och njöt nu i fulla drag af
nejdens stora, mäktiga skönhet.
Doktorns lilla nybygge låg i skogsbrynet ett
stycke innan man kom till den stora kyrkbyn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
