Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ivan Groznyj i ryska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAN GROZNYJ I RYSKA LITTERATUREN. 115
Tsarens första brev har en svassande inledning, vars brist på
formellt sammanhang kunde bringa en skolmästrande kriarättare
i förtvivlan. Han framhåller däri, att tsardömet är gudomligt, ty
autokratien (samoderzjavsto) »begynte enligt Guds vilja med den
store furst Vladimir, som upplyste hela ryska jorden genom det
helga dopet.» Bland sina »förfäder» nämner han naturligtvis den
fromme Monomach och den tappre storherren Alexander Nevskij,
som vann seger över de gudlösa »tyskarna».
»Om du anser dig vara rättrådig, vi haver du då förkastat din
enfödda själ (genom landsförräderi)? Huru skall du kunna svara
därför på den yttersta domedagen? Om du ock kunde förvärva
all världen, skall döden dock till sist gripa dig. Du haver glömt,
att dina förfäder tjänat tsaren till döden, i det att du på en hyndas
förrädiska sed brutit korskyssandets löfte, förenat dig med de
kristnas fiender och uttalat vanvettiga ord, som om du velat kasta
sten på himlen. Den, som motsätter sig gosudaren, motsätter sig
Gud och blir en avfälling, den värste av alla syndare. I, bojarer,
haven såsom djävlar allt ifrån min barndom skakat mitt fromma
sinne, ryckt åt er den makt, som jag enligt Guds vilja fått i arv
av mina förfäder. Kallas det månne i dina ögon ett spetälskt
samvete, om man håller sitt rike med starka händer, i stället för
att prisgiva det åt undersåtarnas godtycke? Vi tsarer kunna efter
behag belöna eller straffa våra slavar, och hittills hava vi, ryska
härskare, ej behövt avlägga räkenskap inför andra. Ljuset och
sanningen för folket ligger i att känna Gud och den av honom
givne gosudaren, och blott genom enväldet kan inbördes split utrotas.»
Därpå försvarar han sig mot alla, ingalunda obefogade
beskyllningar för feghet under fälttågen, för mordlust och
förföljelsemani. »Men om du syftar på förräderi och trolldom, så måste
jag överallt tukta sådana hundar. Och varför haven I skilt mig
från min gemål? Om I ej haden tagit ifrån mig min unga maka,
hade det ej behövts dessa Kronos’ offer!... * I det att du rest
* Denna lustiga bild, varmed tsaren ville visa sin klassiska beläsenhet, avser
väl, att, liksom Saturnus slukade sina egna barn, är en rysk tsar tvungen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
