Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 R. Steffen,
upptages till himmelen, så får det ej tänkas såsom astronomiskt
taget upp i luften, »ty han är osynliga på jordenne ibland them
honom fruchta». Då han talar om helvetets plågor, citerar han därom
andra lärares åsikter och målar ut det på hvarjehanda sätt, men
han betonar då, att hans uttryckssätt är bildligt: »Hwad nu them
anlangar, som komma til försmädelse och blygsel, så är och theras
wilkor så swTårt, at inge wältalige, som förestår, kunna heller thet
vthsäya. Och ändoch man aff Skrifftene inte weet hwarest thet är,
eller om man skal kalla thet rum, effter thet är icke werldsligit rum,
som förgås medh Eld när Werlden förgås: Lickwäl kunne the som
Skrifften vthtolka inte annat kallat, än som någorlunda aff
menni-skiom förstaas.» På flere ställen betonar han detta, att andarne icke
äro uti rum »såsom annor creatur, som haffua kroppar». Men att det
skall bereda honom svårighet att med fasthållande af det andligas
orumlighet förena t. ex. läran om kroppens uppståndelse är
naturligt. Han yttrar sig därför i dessa saker mera obestämdt så, att
»kropparna blijfua andeliga doch effter sitt mått»; »kunna vthi ett
ögnableck färdas många hundrade tusende miler, likasom
Liunge-elden hastigt synes ifrå Öster och til Wester» o. s. v.
»Frågas yterligare», säger han, »hwarest är thet rummet (näml.
Herrens boningar). Om thenna frågan äro många meningar hoos
the lärda, somblige föra henne vth effter Aristotelis meningh, at
Himmelen är vthi inthet rum och vthan Himmelen är inthet; stå
fast ther på, oansedt the se Himmelen röra sig om medh alla
stier-nor vthi 24 timmar och inthet rörer sig vthan vthi rum, men effter
then höge Aristoteles så sade, så skal thet wara sant. Somblige
mena, at effter Skriften säger Himmel och Jord skola förgåås medh
eld, så kan inthet Gudh medh the Christna boo vthi thet som
vp-brendt är. Falla så på then meningen, at Christen menniskiors
hierta är Gudz rum.» Och är det ganska sannolikt, att han känt
sig personligen dragen till en dylik åsikt, fast han på detta ställe
varnar för sådana grubblerier, som »på andras förbätring intet skaffa»,
och råder att öfverlämna det åt Gud, »som wäl wet, hwarest then
Himmelske bonningen är». Men äfven om hans supranaturalism blott
och bart stannar vid ansatser, så är ju detta i och för sig nog
märkligt på denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
