Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litterära inflytelser på Tegnérs Svea. Af Bernhard Risberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litterära inflytelser på Tegnérs Svea.
af
BERNHARD RISBERG.
Hvem har ej tilltalats af Böttigers vackra skildring, huru Tegnérs
Svea kom till under dennes färd som bruksforman för en dag från
Rämen till Filipstad sommaren 1811? »Vill läsaren veta, hvarpå
han tänker», heter det, »denne allvarlige forman, som skrider fram
med sitt lass mellan de bugande tallarna? Han tänker inga vanliga
tankar. Rad för rad växer i hans själ ett poem, där malmens klang
försmälter med tallarnas sus, och alexandrinen gång målar hans
egen.» Och vidare om det färdiga poemet: »Det var diktadt i
Ramens skogar».
Denna Böttigers framställning är tydligen fotad på följande ställe
i de anteckningar om färden, som en af deltagarne, den unge
brukspatronen G. Myhrman, Tegnérs svåger, efterlämnat: »Månne icke
grunden till Es. Tegnérs storartade . . . Svea kunnat [märk!] blifva
lagd under denna färd? Eller månne icke detsamma, om [märk!]
det var påbörjadt, däraf erhöll sin ägande kraftiga gestalt?»1 Som
man finner, är grundvalen för den ifrågavarande anekdoten mycket
osäker, och Böttigers uppgift får väl snarare fattas som en effektrik
poetisk kombination i hans halft skönlitterärt hållna
lefnadsteckning än som en strängt saklig notis. Den har likväl ej blott
upptagits och vidare utspunnits i poetiska hyllningar, såsom första
afdelningen (»Svea») af Wirséns Sång öfver Esaias Tegnér, uppläst på
Svenska akademiens högtidsdag 1882, och Snoilskys ungefär
samtidigt till hundraårsdagen af Tegnérs födelse författade dikt
Skogsvandringen, utan äfven tagits för god af litteraturhistoriska författare,
t. ex. Ljunggren, och det till och med — i likhet med framställningen
hos Wirsén och Snoilsky — med den ytterligare poängen, att Filip-
1 Jubelfestupplagan af Tegnérs Saml. skr., 7: 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
