Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Lindroth, En återupptäckt handskrift af Johann Axehiälm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En återupptäckt handskrift af Johan Axehiälm 209
i Finland, liksom det icke heller förefaller troligt, att han först
fört den öfver med sig och sedan skickat den tillbaka. l När åter
beröringen mellan Bure och Axehiälm börjat, veta vi ju ej precis,
men i den förres själfbiografiska anteckningar nämnes ’John Henr/
första gången 23 juni 1628 (se Samlaren IV, 112). Hvad nu
anteckningarna i F. a. 6 beträffar, ha vi ett direkt skäl att icke hänföra
dem först till tiden efter hemkomsten från Finland, som inträffade
1649. På baksidan af det blad i handskriften där Axehiälms hand
slutar, har nämligen Bure fortsatt och — mycket liberal på
tidsuppgifter som han i regel är — upplyst, att hans första anteckning
där förskrifver sig från 1638.
Skola vi således bygga på stillikheten, böra vi också sätta
K. 587 före 1634. I denna handskrift vilja vi också gärna se ett
ungdomsarbete därför, att pikturen på åtskilliga ställen företer
ojämnheter af en art som tyder på en ännu ej fullt stadgad stil.
Och detta stödes" ytterligare däraf, att den öfre af de båda på första
sidan stående versionerna af "Lax lax lerbak" är skrifven med en
stil som visar full öfverensstämmelse med den som möter oss i
brefven från 1647 och 1657 (se Bihanget nr 2 och 4).2 Denna
anteckning är då säkerligen nedskrifven någon tid efter den öfriga
handskriften. För den som anser dylika grafologiska skäl mindre
pålitliga i dateringsfrågor är det emellertid skäl att anföra mera
sakliga grunder. Och sådana tryta icke.
b. Axehiälm citerar i ordboken en hel del i statens ägo i
Stockholm (delvis väl ock i Bures privata ägo) befintliga manuskript.
Det är redan i och för sig föga troligt, att han skulle ha fått taga
alla dessa med sig till Finland; och några underrättelser äga vi ej
därom. Däremot veta vi, att Stiernhielm år 1639 fick regeringens
uttryckliga tillstånd att till Liff land medtaga åtskilliga handskrifter,3
1 Emellertid förefaller det mig litet underligt, om han skulle ha utnämnts
till advokatfiskal — hvilket skedde redan i november 1638 (Lagus anf. st.) —
utan att ha tjänstgjort något alls. Kanske han verkligen flyttade öfver 1633,
men var hemma på besök sommaren 1634.
2 Den undre af de båda versionerna af nämnda rim är skrifven af en
1700-talshand, som röjer en viss likhet med Reinhold Broocmans.
8 Se härom Swartling i Studier tillägnade H. Schück s. 191 och det där
fi f t ryckta aktstycket.
Samlaren 1907. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
