- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioandra årgången. 1911 /
11

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Teaterhistoriska studier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teaterhistoriska studier 11

kunde konstateras, försvinner allt mer och mer, och i dess ställe
upptagas ett stort antal verk af italienskt ursprung, särskildt
operatexter, i mer eller mindre genomgripande omarbetning. Till denna
dramtyp ansluta sig äfvenledes de texter, som nyskrifvas af
truppernas egna dramaturger. Här och där kan man konstatera
upptagande af gamla motiv: Dido och Æneas, Ulysses återkomst,
Drottning Disa m. fl. härstamma omedelbart från det föregående
århundradets komediantscen; andra dramer åter upptaga motiv, som
varit det äldre komediantskådespelet okända. Men ur
litteraturhistorisk synpunkt är hela denna dramgrupp af mindre betydelse.
Den litterära uppfattning, som under 1700-talets tidigare decennier
— Gottscheds period i Tyskland, Holbergs i Danmarks, Dalins i
Sverige, — så småningom arbetade sig fram, baserade sig på
principer, som voro helt och hållet oförenliga med en dylik dramatik,
och något samband mellan denna och samtidens egentliga litteratur
torde icke annat än möjligen i ett eller annat enstaka fall vara
möjlig att uppvisa.

Arlequinkomedierna äro i de flesta fall hämtade från Thêatre
Italien och Thêatre de la Foire i Paris. Det är af intresse att
iakttaga, huru hastigt dessa flyktiga tillfällighetsstycken vunno
spridning, då däremot, som vi förut sett, det stora dramat i
allmänhet först tämligen sent fick plats på repertoaren. Men i de flesta
fall utgjordes ju de förra endast af en enkel intrig, som sedermera
vid uppförandet utvidgades genom improvisationer och infogade
musikaliska partier, och att återgifva dem var sålunda förenadt
med föga svårighet. Man återfinner emellertid ej några af den
italienska teaterns mera bekanta verk på truppens spellista. Ett
eller annat af dramerna kan likväl förtjäna att omnämnas; så till
exempel "Arcadia incantata", som till motiv har Panta!ones irrfärder
för att söka upp sin son Delio och dennes vän Mario, hvarvid
resenärerna på en okänd ö genomgå många märkvärdiga öden.
Programmets undertitel, Arlequin Robinson, låter oss ana, att
teaterprincipalen bearbetat sitt stoff i anslutning till den sedan några år
tillbaka så populära Robinsonadlitteraturen. En annan på ett
bekant motiv byggd komedi är Les disgraces d’Arlequin, i original

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1911/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free