Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. Wrangel, Atterbom och Tegnér. Ett skaldemöte i Lund 1825
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 E. Wrangel.
att allt mera förlikas: båda uppfylldes af bitterhet mot
"rabulis-men" och bekymmer för landets framtid. Men den, som nu vände
sig ifrån dem och till liberalismen, var en vän, som ett eller annat
årtionde förut af Tegnér klandrats för sin reaktionära sträfvan —
Geijer. Det var dock icke det politiska "affallet" i och för sigr
som stötte Tegnér, det var sättet för detta affalls proklamerande
och så, icke minst, det samtidiga anfallet på Atterboms diktning.
Atterbom kände sig nu ha behof af Tegnérs stöd,x och han trädde
nu åter i liflig förbindelse med honom.2 En yttre, välkommen
anledning blef den stora magisterpromotionen i Uppsala (d. 15 juni)
1839, vid hvilken Atterbom skulle fungera som promotor.
Franzén skulle mottaga jubelkransen och Brinkman bli hedersdoktor.
Wallin var prokansler. Nu inbjöds dit äfven Tegnér jämte Beskow
samt från Danmark Atterboms vänner, de också i Sverige så
berömda Oehlenschläger och Ingemann. Man får det intrycket, att
Atterbom genom detta stora skaldemöte — mer eller mindre
medvetet — afsåg att få ett kraftigt stöd åt sin af Geijer nu
öfvergifna och förkättrade ståndpunkt. Promotionen blef ju högtidlig,
men "skaldemötet" blef mycket reduceradt: de danska vännerna
uteblefvo och Tegnér fick till slut äfven förhinder.
Länge hade Atterbom önskat få Tegnér till medarbetare i en
litterär tidskrift, och det var ju detta som var innebörden redan i
hans första försök till närmande (1811). När Svenska
litteraturföreningen 1832 bildades i Uppsala i afsikt att rikta vår vitterhet
med en god vägledande press, ville man genom Atterbom försäkra
sig om Tegnérs bistånd; men denne svarade (i okt 1832), att han
i allmänhet hyste betänkligheter vid sådana företag och icke kunde
aktivt deltaga däri; det goda ändamålet erkände han emellertid och
sände till understöd 100 rdr. På hösten 1839 upptogs tanken på
en gemensam tidskrift åter af Atterbom, en tidskrift "för djuparer
1 Jfr brefvet till Adolf Lindblad, tryckt i Samlaren 1890, s. 19.
2 Jfr brefven i Ur Esaias Tegnérs papper från åren 1839—41 samt
Tegnérs bref af maj 1839, jubelfestuppl., VI: 343 f. Atterbom sysselsatte sig hösten
1839 med Tegnérs diktning »på mera innerligt vis än någonsin förut» och
ämnade sedan ge sin uppfattning däraf »en fullständigare och framför allt
varmare form».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
