Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Creutz’ »Rustan och Mirsa»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Martin Lamm
Af Jagt och oro1 trott, vill jag till hvila »hasta,
Det för mitt rörda hjerta är en2 tröst
Att på ett ögnäblick i sömnens famn mig kasta
Och glömma bort de qual, som fräta opp mitt3 bröst.
Aria.
Ack! Kärlek, Du som jämt plär irra
Der sömnens Gud sitt välde för,
Kom mina sinnen att förvirra,
Och Dig till Mirzas vålnad giör;
Kom att dess blidkar på mig vända
Och fyll mitt bröst med något hopp:
Men tar mitt väl med sömnen ända,
Så lät mig aldrig vakna opp.
Han somnar inn.
Arsas.
Jag detta ögnäblick vill mig till nytta giöra
Och nu med en förtrollad staf,
Som Gudars öfvermagt mig gaf,
Till andra öden Rustan föra.
Arsas rör Honom med sin staf; Gräsbäncken uplyftes uti en sky som
förer Honom från Theatern.
Theatern förändras till en stor Sal i Mirzas Slott.
TREDIE SCENE.
Mirza.
Alt slutat är för mig, min glada vår är lykt ad,
Och från mitt sorgsna bröst har frid och glädie flyktadt;
Mitt öde up fylt är, ett tungt och plågsamt band
Emot mitt hjertas val åt Zulim fäst min hand.
Ack Usla! hvilken strid! hvad tvång! hvad grufvlig smärta,
Ska Zulim ha min hand, när Rustan har mitt hjerta?
Aria.
Frid och glädie kom tillbaka,
Lugnen detta klämda bröst;
1 ä. t Af dagens möda
3 ä. t. Det blir för mig en dubbel
3 ti. t. fräta detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
