Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 Henrik Schück
Att tillse, om ock huruvida Svenskan uti denna öfverträffar andre
språk, behöfves ej mer, än att imellan nogre välskrefne böcker i Svenskan
ock andre språk, t. ex. Tyskan, ja sjelfva Latinen, anställa en sådan
jämförelse, som Bar. Holberg, uti det, af Bar. Leuhusen andragne rum, omrörer;
skilnaden lär visa sig nog märkelig. Utaf denna kan man då, slutkonstens
reglor aldeles likmätigt, utfinna, hvari en sådan tydlighet består, näml:n
1. att »ordningen effter Bar: Leuhusens egna ord, som orden behålla sins
imellan till en mening, är naturlig», ock 2. att meningarna icke äro längre
än att hvardera känn, med lätthet, på en gång fattas uti tankan.
Kortheten är då, så väl som ordningen, et hjälpmedel till tydligheten. De få
ej skiljas åt; ty är korthet utan tjenlig ordning i sammansättningen, går
det som Flaccus säger: Breuis esse laboro, Obscurus flo.
Mann känn icke klaga, att uti Svenske böker i gemen brukas för
långa meningar. Menn att vid Ämbeten ock Domstolarne i riket en så
vidlöftig och inveklad skrif-art, som vi för ögonen se, är vedertagen ock
häfdad, härrörer af två orsaker: 1. Deraf, att, när fordom det myckna
skrifvandet uti Sverige först begynte komma i bruk, blefvo Tyskar dertill
brukade i kanseliet, (: hvadan likvisst vidlöftigheten är längesedan förvisad
vorden:), ock vid de andre ämbeten samt domstolarne, idel olärde skrifvare.
Desse, som icke lärt tänka en sak redigt, kunde än mindre skrifvan redigt.
Ock att de dessutom tröt sig visa dess mera konst och färdighet, ju flere
saker ock meningar de gittat sammanvräka ock uti en punkt insvepa: kan
jag döma, af det jag set, nogre slike tingstutar i min tid icke finna smak
i den redigaste skrift, som varit uti korte meningar fattad. Et sådant
missbruk har tiden gjort till et lagväldigt bruk, (observanda), som nu äfven
af de vittraste domare, handlingsskrifvarê ock fullmägtige måste åtföljas.
2. Härrörer ock denna vidlöftighet, till en del, af en viss slags
nödvändighet: t. e. att ofvanskriften (rubrique) af en dom bör bestå i en punkt. När
nu deri skall uptagas saken, domstolarne som den genomgått, talrike parter,
delägande i saken, fullmäktige, med mera; hvad under, att en sådan punkt
ibland ej slutas förr, än med första arket? Den som vil se en skrift, som
är tydelig, ock derjämte mägta kort och sinnrik, han gånge till vår Svenska
Lag. Om dennes skrif-art vore mindre fullkomlig, torde den samma af dem,
som lagen nöta, bätre kunna efterfölgas.
4). I fjerde rumet bland Svenskans gode egenskaper, sätter Bar.
Leuhusen det, att »om det är en förmon, att orden bestå af få stafvelser,
så har hon väl företräde för alle nu bekante språk». Han bevisar straxt,
både det ena, att sådant är en förmon, ock det andra, att Svenskan äger
den samma uti alle ordslag (partibus orationis). Menn en tvistmakare kunde
lättel:n bestrida denna hans sats, undantagne hvad angår namn-ord (nomina)
ock göre- eller gerd-ord (verba); ty att de öfrige ordslagen som Baronen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
