- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 /
16

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första psalmböcker. Af Sverker Ek.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det andra paralleller, som vi nu icke kunna kontrollera, men många
ha de nog ej varit.

Hvad som frapperar i Olaus Petri psalmer är i stället deras från
medeltidsvisan helt afvikande stil. Den nyktra saklighet, som skiljer
honom från Luther, verkar ändå mer främmande i svensk
språkskrud. Mest påtagligt märks detta kanske i versen, och det har
också utmärkt framhållits af Lampa i hans undersökning om
versarterna i Olaus Petri psalmbok.[1] Olaus Petri har icke fullt kunnat
följa Luther, hvarken i dennes regelmässighet eller dennes frihet.
Det, som finns kvar af den gamla regellösheten, verkar stötande,
medan hans regelbundenhet blir till torftighet. Mest märks detta
dock senare. I Swenska Songer eller wijsor 1526 ingå dels hans
metriska mästerverk "O Fadher wåår barmhertigh och godh/", där
han lyckligt förenat gamla och nya principer, dels "EEn iomfru
födde jitt barn" med dess friska och orädda oregelbundenhet.

Öfverhufvud torde man kunna häfda, att Swenska Songer eller
wijsor 1526 utgöra Olaus Petri personligaste insats i svensk
psalmdiktning. Inspirationen från Luther är väl genomgående, men Olaus
Petri kan ej upptaga något af hans gammaltestamentliga patos och
fantasiflykt. Fastän en torrare och nyktrare natur äger Olaus Petri en
väsendets värme, som gör all hans förkunnelse sällsynt evangelisk.
Det är därför han från början kommit så väl till rätta med de
gamla latinska hymnerna: här rör han sig mera jämsides med
Luther än annars. Bäst är han, när han får sjunga om Jesus
Christus; för honom har han en redbar broderlig känsla, som är
vida skild från den sötsliskiga, som sedan blifvit vanlig.

*



Jag skall nu nämna några ord om de psalmer, som först införts
i Någre Gudhelighe Wijsor 1530. "Förbarma tich gudh öffuer mich"
förekommer redan i begrafningsformuläret till 1529 års handbok och
står där närmast "Wij som leffue påå werlden her".[2] Sannolikt har
Olaus Petri öfversatt den förstnämnda blott för att införas i


[1] Kult och Konst 1906-07.
[2] Samlade skrifter II, s. 353 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1918/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free