- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 5. 1924 /
63

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MannaSamfund 63

sektion. Följden därav synes åtminstone till en tid ha blivit en
livfullare verksamhet, vilket bör annoteras, då Fredlunds framställning
slutar med protokollens upphörande i februari 1820. Man
anordnade talövningar var fjortonde dag. Belysande är ett brev från
J. A. Hazelius till Jonas Wærn 13 april 1820: »I Manhem var
härom Lördagen talöfningar. Det bestämda Ämnet kom ej att talas
öfver. Hastel. och lustel. valde Wi på stående fot andra: Almqvist
talade öfver Svenska färgen, Bergen öfver Wänskapen och jag öfver
Fosterlands-Kärleken». På årsdagen av Gustav Vasas födelse intages
Atterbom. Det heter också 15 maj 1820: »I Manhem talas nu så
att det står lustigt till». Ur notiserna om förbundets sista
verksamhet kan meddelas, att denna tog formen av »thorsdags-aftnar»
hemma hos C. F. Dahlgren och i denna gestalt synes ha pågått till
in på året 1821. Medlemmar av Almquist-kretsen ha säkert deltagit
till denna tid oaktat den schism, som föregick och efterföljde
publiceringen av det almquistska organisationsförslaget 1820.1

Den swedenborgska sammanslutningen Pro fide et caritate hade
enligt dess i Vetenskapsakademien bevarade handlingar stiftats år
1796 som- en fortsättning av det avsomnade »Exegetiska och
Philan-tropiska Sällskapet», vars stadgar partiellt upptogos, men den delade
redan efter ett år sin företrädares öde. Förbundet återupplivades
emellertid år 1814 med den motiveringen, att tiden nu vore mogen
för en spridning av Swedenborgs skrifter på svenska, »sedan den nya
antimateriela Philosophien i dessa senare åren icke allenast stadgat
sig bland de lärde, utan äfwen på ett för det allmänna wälgörande
sätt utbredt sig, och hvars syftemål synes wara, att som sig bör
knyta ett ägtenskapligt band emellan Philosophien och Religionen»,
en förbindelse som endast Swedenborgs lära varaktigt kunde
betrygga. Bland de nyinträdande ledamöterna kan nämnas
Sturtzen-becher, som av någon anledning inte kommit med från början. I
jan. 1817 invaldes Almquist, vilken enligt egen uppgift2 redan under

1 I Dahlgrens brev till Öfverberg och Olde (Nord. Mus.) heter det 27 febr.
1820, att han och Almquist ensamma åtagit sig undervisningen i förbundet, 24
april 1821: »Manhem hvilar, få se när och om det slår upp ögonen. Det må nu
i stället invärtes blomstra om det så känn, om det har något yttre känn gjöra
detsamma. Vi äldre äro nu mer odugliga för vidare fortsättning» samt 21 mars
1824: »Tänk om vårt (signum för förbundet) nu hade stått! men det föll genom
split och oenighet och förnemligast genom Almquist, som väl var capabel att
utkasta idéer, men ej beräkna dem klokt för att utföra dem, — allt måste gå
småningom och ej genom ett språng.»

2 Meddelad till litteratören C. W. Bergman, varom Th. Tufvesson, Ur
sekretärer och kistelädikor, Malmö 1918, s. 122.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1924/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free