Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek: Annales Sigtunenses och våra historiska brudrovsvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Sverker Ek
mycket rörig bevisföring söker Klockhoft2 nämligen visa, att
annal-notiserna hämtats från folkvisorna. För att välja ett exempel på
arten av hans lättvindighet i detta fall, vill jag påpeka, att han
utan vidare antar, att folkvisans junker Lars i annalerna blivit till
lagman. Den ytterligare bestämningen, att lagmansdömet legat i
Östergötland, förbigås med tystnad (s. 163). Denna egendomliga
källkritik utsträckes även till Annales Sigfcunenses, där båda
brud-ro ven omtalas. Klockhoft3 meddelar väl, att »Ann. Sigt. anser C.
Annerstedt kunna härleda sig från år 1286», men han slår sig till
ro med att »hans skäl därför synas ganska tvivelaktiga», s. 162.
Innan vi gå in på detta märkliga resonemang, skola vi redogöra
för Annerstedts av forskningen hittills obestridda mening.
Annales Sigtunenses voro okända, tills att de 1871 utgåvos
av Annerstedt i tredje delen av Scriptores rerum Svecicarum medii
aevi, sectio prior s. 1 ff. Handskriften, som. består av fyra
folio-sidor, stammar enligt Annerstedt från 1300-talets första decennium,
medan den kodex, vari den bevarats, tillhör 1400-talet. Då
annal-uppgifterna börja svälla 1286, anses annalerna ha nedskrivits kort
efter detta år, något som är så mycket sannolikare som den bevarade
handskriften genom diverse felskrivningar röjer sig som en avskrift.1
Annerstedt har gett dem namnet Annales Sigtunenses, och det är
av inre skäl tydligt, att de utgått från det för sin lärda skola
frejdade dominikanerklostret i denna stad. De bevarade sidorna
innehålla anteckningar från åren 1208—1288, och annalerna äro
med säkerhet ofullständiga i slutet, sannolikt även i början. Av
den sista annalnotisen äga vi blott en halv mening kvar, och det
är just denna, som handlar om Folke Algotssons brudrov.
Klockhoffs motskäl äro i allmänhet oriktiga, men han kommer
dock med en befogad erinran om att Annerstedt för att uppehålla
sin teori måste företaga ett beriktigande i en notis från 1286 om
östgötalagmannen Bengt, något som han emellertid finner »mycket
antagligt». Däremot söker han neutralisera Annerstedts iakttagelse,
att annalnotiserna bli ymnigare fr. o. m. 1286, med anmärkningen,
att »de röra sig till största delen om kyrkliga förhållanden och
sådana förekomma i rikligare mängd även för tidigare år». Att
dominikanerbrodern hela tiden sysslar med samma intressessfär, kan
väl dock ej vara någon tillräcklig förklaring till att stoffet plöts-
1 Jfr härom senast I. Andersson, Källstudier till Sveriges historia 1230—
1436. Lund 1928, s. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
