Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Victor Svanberg
I anteckningsbok nr 7, som är helt fylld av Italiaanteckningar,
står på insidan av bakre permen en lista, vars första nummer
uppenbarligen är en förkortning av exakt samma titel som på
utkastet från riksdagstiden i bok nr 6:
Samtal med M.
Filosofien
Bygdemålet.
Antinous
Kej sarporträtter
Imag. clarorum virorum
Monte Cavallo
Faust.
* ... *
Trots att samtalet mellan Hjalmar och Mefistofeles pendlar
mellan pessimism och optimism liksom sex år senare Prometeus och
Ahasverus, är optimismen starkare eller åtminstone konkretare i den
äldre dialogen. En ännu mer markant skillnad är att i stället för
den novantika inklädnad, som Prometeus’ tankar fått, Hjalmar ger
nationell form åt sina idéer. De människor, av vilka han väntar
det idealsamhälle uppbyggt, som borgarklassen misslyckats med att
skapa, söker han i en nordisk bondearistokrati: Det är osant,
invänder han mot Mefistofeles, att ingen social existensform kan
skapas, som garanterar adelsdygder utan den gamla adelns laster:
»Gif en menniska bildning o. egen torfva. Gif henne kroppsarbete
och idéer. Gör henne stark o. vig till kroppen, redlig och grannlaga
till själen. Låt henne föda barn, s. vörda sina föräldrar o. låt dessa
föda barn, s. vörda sina. Gif den känslan af ansvar inför minnet af
redliga fäder. Låt detta minne under långa slägtleder förknippas med
odaltorfvan, med linden på gårdsplanen, med bygden, som känner slägten
o. hennes heder — och den adliga ätten är färdig. Adelsmannen går i
dag vid plogen, sköter i morgon statens värf. Detta är möjligt,
möjligt framför allt i Norden» (Anteckningsbok 6, s. 54).
Man skymtar i denna programförklaring en motsvarighet till
den, Handelstidningen givit i de här förut citerade artiklarna om
Frankrikes och Tysklands framtid. De sociala krav, som
Pariskommunen manat fram, och de germanskt-patriotiska förhoppningar,
som Tysklands enande väckt, äro här på ett egendomligt sätt
förenade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
