Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Victor Svanberg
Rydberg en troskyldighet, som har helt annat ursprung. Det lilla
poemet är tillkommet i tävlan med signaturernas strävan efter
naivitet, ett misslyckat försök, såsom Rydberg själv erkände, i det
han inhiberade dikten sedan den uppsatts i korrektur för Nu.
Älvan till flickan, som är koncipierad senast vid mitten av
1870-talet, är till motivet lik de signaturpoem, där en ung kvinnas
känsloliv parallelliseras med naturföreteelser. Men hos de poetiska
realisterna har motivet sin raison d’etre i att åskådliggöra en djup
överensstämmelse mellan ande och natur. Rydbergs syfte är det
rakt motsatta. Vågorna, som smeka människobarnet, känna sig
beröra ej ett besläktat utan ett artskilt väsen: för dem finnes blott
enahanda upprepning, medan kvinnan går till mötes ett allt
intensivare och rikare liv.
Höstqväll är en subjektiv årstidsbild med många motsvarigheter
hos signaturerna, men diktens stämning är deras så olik som
möjligt. De frammana aldrig förgängelsens vemod utan att åter
upplösa melankolien i immanent eller transcendent förtröstan och
harmoni. Vandraren i Rydbergs dikt njuter hösten som en väldig
»sorgedikt», han vilar i upplösningen, just emedan den är
upplösning; han ser ingen bot för den. Det är byronstämningen från
Korsaren, förtätad till ett mörker utan ljusning.
Det lilla formatet är utmärkande för signaturerna, men de
avvisa icke alldeles större kompositioner, åtminstone icke i erkända
genrer, t. ex. kantater och ballader. Jag har redan nämnt en
kantat av Östergren som exempel på religiös utvecklingstro. Både
i tankegången och i det bibliska motivvalet liknar den Rydbergs
kantat. Denna har även haft »Lundapoem» till förlagor, som Nyblom
med ett brev 30. 4. 1877 enligt Rydbergs önskan skickade till hjälp
vid arbetet. I den akademiska högtidsdikten har Rydberg bemödat
sig att vara så opersonlig och framför allt så litet pessimist som
möjligt.1 Inledningens kosmiska förgängelsestämning är till för att
förjagas av framstegstro och förtröstan på idealens makt. Men,
som här förut framhållits, är uppnåendet av släktets framtidsmål
icke absolut visst utan bundet vid ett villkor — hur gudsbelätet
förverkligas.2 Vidare lägger man märke till, att vid förkunnelsen
1 Kantatens officiösa karaktär uppmärksammas av Holmberg, s. 209. Han
jämför med en kantat av Wirsén, emedan den elva år tidigare varit tryckt i
Handelstidningen, s. 198.
2 Även Holmberg, s. 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
