Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Pressens alster - 5. Berättelser ur Svenska Historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen egentligen gäller endast till och med år 1715, i det
konungens ”grundlynne’7 under de tre sista åren (Görtziska perioden)
undergick många väsendtliga förändringar; och Förf. åtnöjer sig nu
att på förhand framställa några korta allmänna anmärkningar
härom, ett slags historiska aforismer, särdeles träffande, så väl
betraktade i allmänhet och i deras tillämpning på Karl XII som ock
såsom utgångspunkter för särskildt Fryxells egna framställning af
denne hjeltekonung.
I de närmast följande kapitlen skildras de samtida furstliga
personerna: enkedrottningen Hedvig Eleonora, enkehertiginnan
Hedvig Sofia, hertig Karl Fredrik af Holstein, Ulrika Eleonora,
Fredrik af Hessen, ryska kejsarinnan Katrina I och konung Stanislaus
Leczinsky. Derpå följa i särskilda kapitel: Karl XI:s män (Bengt
Oxenstjerna, Fab. Wrede, J. G. Stenbock, Erik Dahlberg, Hans
Wachtmeister m. fl.); Karl den Tolftes statsmän: Karl Piper, 01.
Hermelin, Nicod. Tessin o. a.; Herrarne af Högadeln (Nils Bielke,
Ax. Joh. och Gust. Fredr. Lewenhaupt); Frihetsmännen (Gust.
Cron-hielm, A. B. Horn, Er. Benzelius d. Y. m. fl.); Karl den Tolftes
krigare: Magn. Stenbock, K. G. Renskiöld, Karl Cronstedt o. s. v.;
Gunstlingarne; de samtida bland Presterskapet (Haquin Spegel, Jesp.
Svedberg och Joh. Gezelius d. Y.); Vetenskapsmännena And.
Ry-delius och Kristof. Polhem; Skalderna Joh. Runius, Sof. Elisab.
Brenner och Jak. Frese; Statsfångarne (den ofvan nämnde Nils
Bielke, 0. A. Paikull, J. R. Patkull m. fl.); Krigsfångarne
(Lewenhaupt, Stenbock, Ehrenskiöld); och slutligen Karolinerna.
Då detta häfte af Fryxells Berättelser qtkommit nästan
samtidigt med nyssanmälda Lärobok i Svenska litteraturen, torde det
roa läsaren att se en sammanställning af det, som tillfälligtvis i
båda dessa skrifter behandlas. Och då vi i alla fall önska att
lemna ett prof af Fryxells, alltid osökta och på samma gång
kärnfulla stil, välja vi dertill kapitlet om skalderna och meddela ett
utdrag ur karakteristiken öfver Johan Runius, som här kallas en
Lucidors efterföljare och Bellmans föregångare:
”Likasom Lucidor hade han ock sin förnämsta inkomst af de
bröllops-, graf- och namnsdagsqväden, som oupphörligen beställdes
och méd den yttersta lätthet och beredvillighet nedskrefvos; dock
aldrig under tillgripande af smicker eller falskhet.
Hans verser voro i allmänhet hastverk af föga djup och
hyfsning, men nästan alltid utmärkta genom lätthet och lättfattlighet
samt genom rikedom på muntra rim och tokroliga vändningar;
alltsammans i andan af ett gladt, godmodigt och välmenande sinnelag.
De flesta Runii dikter voro för män ur medelklassen. Man
känner väl af honom några verser till Ulrika Eleonora och
isynnerhet till gynnaren grefve Strömberg; och vi hafva sett ett par
hans dikter till Karl den Tolftes ära. Men i allmänhet skyggade
hans sångmö tillbaka från höghetens salar. Någon friherrinna
Oxenstierna begärde en hans visa i afskrift. Han skickade den med
följande tillägg:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
