Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mercatura Ruthenica.
261
ryska handeln under sitt taxesystem. Medan de svenska
sjötullarna från 1615 uppgingo till 10—14 % av
exportvarornas taxevärde och 3,75—7,5 X av importvarornas, gällde i
Reval och Viborg tullen blott 3 x av varornas
försäljningsvärde 1. Under 1620-talet tog de revalska köpmännen själv
upp tullarna i Reval, Narva, Hälsingfors och Borgå — de
hade tullarrendet med alla de möjligheter detta gav att
trakassera konkurrenter och kontrollera handeln — och de
hade lyckats genomdriva att de svenska undersåtar, som
begagnade sig av sin rätt att segla Beval förbi direkt till
någon av de andra städerna, måste betala 6 % i tull i
stället för de 3 som gällde i Beval. Den medeltida
handelskorporationen hade lagt sin döda hand så hårt som
möjligt över handelsvägen till Moskva. En trafiklinje bröts
sönder, tillgängliga produktivkrafter utnyttjades ej. Sådan
var innebörden av det svenska väldet över vägarna från
Finska Viken mot öster, ett välde som i själva verket var
några parasitära köpmannafamiljers i Beval.
Under 1620-talet stod det klart för de svenska
politikerna att denna politik lett till katastrof för handelsvägen,
att den av den ryska furstemakten önskade penetrationen
av västeuropeiskt handelskapital försiggick via Arkangelsk.
Svenska kronan nödgades skeppa sina egna
spannmålsuppköp i Byssland över denna stad 2. Det som nu gjorde
frågan aktuell, var den pågående radikala omläggningen i
finanspolitiken. Dess mål var att budgeten skulle bäras
enligt holländskt mönster av omsättningsskatter och tullar på
handel genom införandet av det i Holland utbildade
licent-och accissystemet. Den revolutionära karaktären hos den
nya beskattningen framträdde grällt och ohöljt för Bevals
köpmän därigenom att Arent Spiring 1628 tog upp licenten
från ett svenskt örlogsfartyg på stadens redd, sålunda i
1 Siffrorna från: E. Wendt, Det svenska licentväsendet i Preussen
(1633), 16 ff.
2 Marcus Stenmans Räckning för den Muschowske Kornhandel 1633.
Riksarkivet. Handel och Sjöfart. V. 15. (Ryssland).
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
