Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Per Nj’ström.
tryck i Loofeldts Kurtzer Begriff 1643. Skulle handeln komma
i gång menade han måste hansestädernas, Västeuropas och
Rysslands köpmän driva den. Det var därför nödvändigt
att göra förhållandena i Narva så inbjudande som möjligt
genom korrekt tullbehandling, goda hamnanläggningar och
lagringsförhållanden, inkvarteringsmöjligheter och i övrigt
stort tillmötesgående mot de främmande.
Transportkostnaderna till Moskva var lägre över
Östersjön än runt Nordkap liksom försäkringspremierna, men
den största fördelen att rikta handeln till Östersjön hade
enligt de svenska experterna de ryska köpmännen, då
därigenom omslagstiden för deras kapital skulle avsevärt minskas.
Optimismen rörande möjligheten att denna väg tränga in på
den persiska marknaden baserades dels på
karavanfrakternas höjd, dels på chansen att avsätta koppar där, då
engelsmännen och holländarna, trots att de numera endast sålde
japansk koppar dit, höllo höga monopolpriser 1.
Det främsta problemet för vägen till Persien var ännu
Volgalinjens pacificering. Donkosackerna gjorde den
osäker 2. De undertryckta bönderna i floddalen,
tvångsarbetarna vid handelsvägen — det fanns enligt Rodes pråmar,
som krävde 600—800 pråmdragare — gjorde stundom
gemensam sak med dem. Dessa svältande dragare var en
förutsättning för varutransporten genom Ryssland och
sålunda även för handelskapitalismen. Också den arkangelska
handelsvägen var baserad på denna utsugning av arbetskraft.
»Det är förvånande vilket tungt och hårt arbete dessa
människor ha, som draga båtarna och pråmarna; de måste ofta
stå och arbeta i bara skjortan en hel dag i det nästan med
is gående, kalla vattnet; något som ej generar dem, blott de
då och då få hälla i sig en fyra fem drinkar brännvin»,
skriver Rodes från sin resa till Arkangelsk. Disciplineringen
1 Rodes’ relation. Jmfr. Albert Olsen, Kobberpolitik i den svenske
Stormagtstid Scandia X, I, 58 och Heckscher, Kopparen under Sveriges
stormaktstid, Historisk Tidskrift 1937, 286.
2 Rodes — här citerad efter Ewers-Engelhardt-editionen — 248.
3 Rodes, 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
