Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
betryggad just genom dessa hans arbeten. Bruno är icke en
mästare inom tonernas verld, men hans namn har en god klang
bland musikens vänner öfverallt, och jag har hört kännare
försäkra att få musiker spela den store Mozart såsom han. Ryktet
skall kanske icke bära hans namn ända fram till er, men ni
kunnen tro mig, då jag opartiskt säger att han spelar
hänförande väl. „Das Veilchen“ gör allestädes hans lycka, jag vet
icke huru ofta han redan spelat den på sina koncerter, men
alltid begär man den dacapo. Tidens största kompositörer kalla
honom sin vän, och i deras sällskap utvecklar sig Brunos rika
själ, såsom blomman öppnar sin kalk för solstrålarne. Hvarje
fiber hos honom, hvarje andedrag är egnadt åt musiken. — Jag
är så innerligt glad och inom mig bryter hoppet fram allt
ljusare; jag tror på min fars förlåtelse och ber Gud dagligen
derom, på samma gång som jag bittert ångrar hvarje hårdt ord
jag för sex år sedan fällde emot honom. Min lilla flicka,
kristnad till Florence, eftersom hon blef född här, utvecklar sig mera
dag för dag, jag innesluter här hennes bild och känner mig viss
om att ni skulle blifva förtjusta i originalet“.
Detta var nog en sanning, tyckte fru Streng och de öfriga
äfven, ty redan porträttet betraktades som en dyrbar skatt, och
beundrades i smyg. Ensamt herr Kristofer visste intet derom,
der han vandrade så styf och rak i sina stora, tomma rum,
hvilka aldrig mera lifvades af den friska ungdomliga stämman
eller af de lätta elastiska stegen. O hvad är dock lifvet bland
prakt och glans, utan ungdom och kärlek.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>