Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mias. Men Peter Frank hittade dock alltid dit
han ville, i bibeln.
Denne Peter Frank och hans hustru hade en
son och en dotter. Sonen hette Nils och var den
Frank, som när han var kommen till åttio år och
kyrkan i socknen brann, gjorde sig en käpp av
sitt lieskaft och vandrade kring för att samla
pengar till en ny kyrka. Nu var han bara gosse,
då denna historia hände. Dottern var några år
äldre än sonen. Hon var tjugu år omkring och
hette Sigrid. Denna flicka hade liksom far ett
styvt sinnelag, men som Peter Frank ansåg, att
sådant ej hövdes kvinnorna utan blott männen,
så tog han ofta månget tag för att böja den
unga vidjan. En dag vid skördetid, då skörde*
folk var hos Peter för att hjälpa till med säden,
ville fadern lära sin dotter ödmjukhet, och där*
för befallde han henne att taga upp säd och binda
efter en, som en gång suttit i häkte för stöld, en
man som hette Henrik.
— Han passar åt dig, sade Peter Frank.
Blodet sprang upp i flickans ansikte, ty skym*
fen var hård.
— Aldrig! — kom hennes svar.
Men i samma ögonblick kom hon att se på
honom, som mer än hon själv brännmärkts och
led av dessa ord. Då böjde hon sig ned och
band nekerna efter honom som suttit i häkte för
stöld.
Medan hon så gick lutad efter hans skåra och
band hans säd, kom hon att tänka på vad lidande
denne man, som för långa år sedan straffats för
den orätt han gjort, i hela sitt liv fick utstå, hur
han måste känna alla blickar som piskslag och
alla ord som svidande rapp. Och som hon gick
där, lovade hon sig själv, att han icke skulle få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
