Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 31. Den fredlöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 ÖRJAN KAJLAND OCH HANS POJKAR.
öfverhet är man ju nödsakad att hafva. Kan ni få andra
att hålla fred och göra rätt, nog skall Hackran vara med
derom.»
Nu kom bud att badstugan var eldad, och man begaf
sig dit för att bada, då Hackrans sår blefvo rengjorda och
omsedda och man beundrade hans tålamod och kraft, som
kunnat uthärda och bekämpa de smärtor som de vanvårdade
såren nödvändigt måste åstadkomma. Men också var Hack-
ran öfverallt känd för sitt mod och sin utomordentliga
kroppsstyrka.
Vidare talades man vid om finnarnes ställning mot sven-
skarne, men kunde icke nu besluta något förrän man fått
visshet om det af svenskarne utspridda ryktet, att de egde
rätt döda finnarne och bränna deras gårdar, vore grundadt.
Derom skulle Hackran lemna besked då han återkom från
kungen.
Man beslöt, att finnarne emellertid skulle bålla sig stilla,
men vaksamma och med aila möjliga medel skaffa sig så
många bössor som män funnos. Dem som omöjligen kunde
skaffa sig eldvapen borde bistås af de som hade något.
Vidare borde finnarne flitigt meddela sig med hvarandra
samt söka utspana, om svenskarne rustade sig till öfverfall.
Derpå skildes man åt.
Hackran och Pecka stannade kvar. Snart tog Pecka
Peckelan afsides och bad honom ro öfver elfven. Här i
ensligheten meddelade Pecka honom händelsen med Matts
och allt hvad dermed egde sammanhang samt utbad sig
Peckelans råd.
»Det duger icke, Pecka, att söka inbilla folk att gos-
sen är din. Lika litet duger, att du har honom hemma
hos dig ännu på en tid, ty det är gifvet, att storsvenskens
slägt spanar efter honom, och skulle de finna honom hos
dig, blir nog manfall å ömse sidor, och så blir ofred på
hela skogen. Nej, Matts är gammal nog att sörja för sig
sjelf. Följ honom till fjällen och låt honom vara der. Går
det honom illa, så kan han få hjelp af mig; men nu är ej
skäl att han visar sig hvarken hemma hos mig eller hos
grannarne. Bäst om ingen vet af honom, och du giorde
rätt som icke besökte någon på hitvägen. Till dig kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
