Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88’
HJALMAR SÖDERBERG
förklaring ligger i öppen dag. Men om beredandet
av Jahves eld var en prästhemlighet, vars bevarande
tillmättes den största vikt, och om denna hemlighet
därtill var av ytterst eldfarlig natur, får saken s/trax
ett annat utseende; man slipper då f örklara
helgedomens placering utanför lägret med teologiska
finesser av en art som Moses inte skulle ha förstått;
sig på.
Att, som Gressmann här gör — men också bara
här •— tillskriva prästkodexens uppgift vitsord
framför den äldre traditionen, är en affär som
vetenskapen annars aldrig inlåter sig på. Säkert
misstar han sig också om han tror, att prästkodexen
har tummat på traditionen av hänsyn till sunt
förnuft och historisk rimlighet •— synpunkter som voro
fullkomligt främmande för antikens
historieuppfattning. Då präsitkodexen korrigerar traditionen,
för vilken den i allmänhet har en mycket stor
vördnad, är det alltid av teologiska skäl, och så också
här. Jerusalems tempel låg innanför murarna: alltså
borde dess prototyp, ökenvandringens helgedom,
naturligtvis ha haft sin plats inom lägret. Det är
för resten prästkodexens detaljerade skildringar av
"tabernaklet" man har att tacka för att Voltaire
och många med honom i hela historien om den
transportabla kyrkan inte ha kunnat se något annat
än en "historisk subkonstruktion" till Salomos
tempel. Men om dessa saker är den moderna
vetenskapen bättre underrättad än Voltaire, och att
lägerhelgedomen verkligen har existerat kan numera inte
betvivlas, om det också ligger i sakens natur att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
