Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allierade skulle med alla sina samlade krafter straxt i
början anfalla Napoleon, och i en lysande
hufvuddrabbning ecrasera honom; hvilken stora drabbning väl
troligen hade blifvit lysande, men likväl egentligen för
Napoleon, hvarernot Tysklands hopp om befrielse hade
blifvit alldeles tillintetgjordt. Fredrik Wilhelm sjelf
inte-resserade sig icke heller för Berlins försvar, åtföljde
icke någon af de defensiva arméerna, utan uppehöll sig
i högqvarteret af den stora armeecorpsen, som hade
offensiv bestämmelse. Det var först, då efter slaget vid
Dennewitz och Nordarrneens öfvergång öfver Elbe,
Fransoserna gjorde utfall ifrån Wittenberg och Magdeburg,
som Konungen i Preussen yrkade på Berlins försvar.
Men Carl Johan, som hade nyckeln till fiendens taktik,
insåg ganska lätt, att dessa utfall icke voro något
annat än en demonstration, som åsyftade en partiell
upplösning af de allierades då närmare än förr sammanhållna
troppar. Men emot alla dessa reactioner uppehöll Carl
Johan sin operationsplan, sannolikt hufvudsakligen
derigenom, att ingen annan verklig plan uppställdes såsom
contraproposition, ty livad man påslår hafva varit Moreaus
plan, var så beräknadt på blotta probabiliteten af en
contrarevolution i Frankrike, samt dessutom så djerft och
formkränkande, att svårligen någon verkligt sansad
Europeisk Furste kunde gå in derpå, och hvad som
uppgifves hafva varit Bliichers förslag, var en gammal
soldats önskan, som väl hade många sympathier, men dock
väl icke kunde göra sig gällande såsom en strategisk
fältherres genomtänkta stridsplan. Men oaktadt Carl
Johan förmådde upprätthålla och genomdrifva sin plan för
fälttåget, och detta i följd deraf fick en lycklig utgång,
var dock, såsom det i synnerhet nu, sedan en mängd
memoirer och anteckningar ifrån denna tid blifvit
offentliggjorda, blir uppenbart, reactionen deremot stark, ehuru
hemlig. Afund och misstroende herrskade hos många
både fältherrar och statsmän; och det synes som det egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
