Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aftonen d. 18 Oct., och finnes införd i Monhören, talar
han icke heller något om Sachsarerras aftall, utan säger i
stället, att han vunnit tvenne afgorande segrar öfver de
allierade, men i följd deraf att ammunitionen var slut,
var lian det oaktadt tvungen att retirera till sin
Militärdepot i Erfurth. Alen om så verkligen förhöll sig:
borde väl icke heller detta hafva för en så erfaren
fältherre som han varit en oförutsedd händelse. Reträtten
ur sjelfva staden har blifvit mycket klandrad och, såsom
det synes, med skäl. Carl Johan kände deröfver en så
djup indignation, att Han icke kunde tillbakahålla den,
utan uti sin bulletin om slaget, hvilken Franske
författare kallat "le bulletin orgueilleux", yttrade han: "II
est inconcevable, qu’un homme, qui a commandé dans
trente batailles rangée*, et s’est fait une grande
réputation militaire, se soit décidé a concentrer son armée dans
une position aussi désavantageuse: l’Elster et la Pleisse
sur ses derrières, un terrain marécageux à traverser et
un seul pont à passer une armée de 100,000 hommes
ett 3,000 chariots des bagages. Chacun se demande:
Est-ce là ce grand capitaine, qui a fait trembler l’Europe?"*)
*) Var detta en uti indignationens upprörda sinnesstämning Carl
Johans själ ögonblickligt genombrytande tanke, eller hade det sin
Î;rund uti en verklig och fortfarande öfvertygelse? Efter Napoléons
all skall Carl Johan uti förtroliga samtal hafva yttrat sig om
Napoleon oftast med fördragsamhet. Han ogillade väl alltid hans egoism
oeh hjertlösa hcrrsklystnad, samt ännu mer det derifrån härrörande
försöket att underkufva Europa, men om hans talentcr, i synnerhet
såsom härförare, skall han alltid talat med särdeles aktning. Såskall
det äfven hafva förhållit sig med Wellington, ehuru skarpa hans
an-märkningar voro, så länge striden räckte och Napoleon höll sig uppe.
Detta härrörde måhända hos begge af tolerans emot en fallen
motståndare, och utgör en ädel motsats till de bittra, smädelser emot dem,
bvilka Napoleon oupphörligt skickade ut i verlden ifrån S:t Helena.
När man åter sammanställer de råd och den uppmuntran, hvilka Carl
Johan gaf åt Alexander, under det Ryska fälttåget, med det
förtröstansfulla mod, hvarmed han sjelf trädde upp, såsom ledare uti det
Tyska, och uppställde den djerfva stridsplan, hvilken der
framgångsrikt utfördes, tyckes det väl, som han skulle varit fri ifrån åtminstone
dea allmänt herrskande vidskepelsen, och i hufvudsaken haft samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
