Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyldig till landsförrädarens brott. Detta påstående är
så ytterligen ytligt och innehåller ett så lågt uppfattande
af furstemoralens principer, att det är obegripligt, att en
gång sjelfva Bonapartisterna kunna yrka det. En
Europeisk furste kan näst Gud, menskligheten och rättvisan
icke hafva för sin tanke och sitt nit något annat eller
högre föremål, än sitt folk, dess bestämmelse och dess
interessen, och att af sin trohet till dem göra den ringaste
uppoffring, för sina blott personliga förhållanden och
förbindelser, har han icke rätt. Dessutom var det icke emot
Frankrike sjelft, som Carl Johan trädde upp till strid,
utan emot den förtryckande envåldsmagt, hvartill dess
samfundslif, till sin vanära och verkliga olycka hade låtit
missbruka sig. Den andra anklagelsen är att Napoleon var Carl
Johans verklige välgörare, och att den sednare af
tacksamhet till honom var förbunden, om icke att hålla med
honom, åtminstone att icke vara emot honom. Utom de
skäl, som nyss b.ifvit anförda och som gälla till
vederläggning äfven af denna anklagelse, är det orätt att påstå
det Napoleon var Carl Johans välgörare. Då den förre,
efter att hafva upprättat och intagit den nya kejsaretronen,
företog sig att återställa det gamla systemet genom att
göra marskalkar, hertigar och prinsar, måste han, om
detta flärdens babelstorn icke ifrån början skulle förlora
all aktning, vid dess uppförande iakttaga åtminstone
något slags sken af rättvisa, och General Bernadotte åtnjöt
af honom icke någon annan ynnest än som, enligt detta
despotismens återupprättade system, måste kallas för
rättvis; men vår frisinnade Kellgren har sagt de
eftertänkeliga orden: «förbannelse öfver dens mull, som första
gången tackade för en nåd, då han åtnjöt en rättvisa;
utom denna fördom hade aldrig despoten funnit ett band,
att fjettra den redliges dygd.»
Bonapartismen har, såsom bekant, i Sverige många
anhängare, och under inflytelsen af dess andliga välde
har, emot förkämpen i striden emot Napoleon, i tanke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
