Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rustkammaren - II. Två par lapska skidor med stavar av A. Z—n och C. N. - III. Lapparnas skidor av C. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snåsenskidorna: de långa, från fotstället utgående listerna, den spjutformiga
framändan och spetsiga bakändan och framför allt undersidans
egendomliga ränna, som begränsas av dubbla hålkälslinjer; å den längre
skidan finnas dessutom hålkälslinjer längs kanterna.
Efter mitten av 1800-talet synes denna skidtyp av skickliga
skidmakare ha utvecklats till den berömda Leksviks-skidan. Såväl
Snåsen- som Lekvikstypen ha satt starka spår i den gamla jämtländska
skidslöjden.
Om de kortare, skinnklädda skidorna har det Danska
Nationalmuseets kortregister mera att förtälja. Jämte björnspjutet inkommo
de till museet 1726 och härstamma från västra Finnmarken. De
nedfördes till Köpenhamn av Jens Smed, vilken under vintern före
inlämnandet hade uppvisning i skidlöpning för konungen i
Fredriksbergs slottspark, varvid dessa skidor begagnades. Smed berättade, att
en björn blivit dödad med spjutet av lappen Gunder Olsen, som
bodde i Bollen i västra Finnmarken. Professor K. B. Wiklund har
identifierat detta Bollen med ett Pollen, som ligger vid Russehavn
och Rognsundvaer på Stjernöyas nordöstra sida i Altenfjordens
mynning.
Skidornas längd är 2.23 och 2.07 m, deras bredd 9 och 7.3 cm.
På undersidan äro de beklädda med sälskinn. Staven är 2,01 m lång,
varav den fyrsidiga spjutspetsen är 28 cm. Stavens nedre ända har en
kringla av ben och en 3 cm lång järnpigg.
Med sin ås och sina längsgående sirningar är detta skidpar typiskt
för de "paråndrar" (andurskidor i par), som alltjämt, ehuru sällsynt,
förekomma i nordligaste Norge och långt ned i Nordland fylke.
A. Z—n och C. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
