Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- In Memoriam
- Advokaten Carl Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
†
ADVOKATEN CARL LINDQVIST
född 1879, död 1937.
 |
Advokaten Carl Lundqvist,
Stockholm. |
När Carl Lundqvist den 12 maj 1923
invaldes i Fjällmännens klubb, inskrev
han i dess urkund bland annat
följande: "Från vintern 1916 daterar sig
min första närmare bekantskap om
fjällen. Utan ordentlig skiddräkt, utan
kompass och karta och försedd med
allenast dåliga skidor reste jag den
vintern till Storlien. Det är givet, att
det under dylika förhållanden icke
kunde bliva tal om några längre
fjällfärder — men kärleken till fjällen
väcktes och har senare vuxit sig allt
starkare. Jag har sedermera så gott som
varje år någon vecka eller mera
vintertid gästat Storlien. I fråga om
fjällfärder har jag således synnerligen
torftiga meriter för inval i en krets av
fjällentusiaster. Och då jag på mina färder städse gynnats av det
tänkbarast vackra väder, har jag icke mött några egentliga äventyr
eller nödgats utstå större strapatser.
Men det är icke heller för äventyrens och de stora strapatsernas
skull jag söker fjällen. Det är den kärlek man genast får och som
med åren växer sig allt starkare, som lockar och drager en till de
stora vidderna, den vita snön och till solen sådan hon strålar endast i
fjällen en vacker vinterdag. Och det är därför jag varje gång, då jag
återkommer till Storlien, känner mig som gossen, vilken drager in uti
en sagovärld, mer skimrande än de första barndomsdrömmarnas. Det
är därför som man i fjällen glömmer alla bekymmer — små eller
stora, egna eller andras — och helt hängiver sig åt fjällens trollmakt.
Men allt detta kallar jag i själva verket det stora äventyret, som
varje gång är sig lika, men också varje gång skiftar färger och form
och därför alltid ter sig nytt. Varje liten detalj bidrager därtill —
den kända ravinens ändrade form, den störda ripflockens skimrande
vita vingslag, mötet med renhjorden, småpratet med ripparet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:09:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skidor/1938/0408.html
