i37 kallad, 1826 upptäckt komet med 6,6 års omloppstid. Den är märklig därigenom, att den vid ett senare framträdande var uppdelad i tvenne och sedan ej återkommit utan tycks ha upplöst sig i en meteorsvärm med samma bana och omloppstid, från vilken de ymniga stjärnfallen i slutet av november härrör. Bielefeld [biTefelt], stad i delstaten Nordrhein— Westfalen, Västtyskland. 168 000 inv. 1953. Vävnads-industri. I stadens närhet Bethal-Bielefeld med storartade välgörenhetsinrättningar och andra sociala inrättningar, bl.a. Wilhelmsdorfs arbetarkoloni, grundad av prästen Bodelschwingh. Bielke (Bjelke), svensk adelsätt. — 1. Hogenskild B., 1538—1605, svenskt riksråd. Han deltog på Johans sida i dennes tvister med hertig Karl. B. undgick Linköpings blodbad men dömdes några år senare för högförräderi och avrättades. — 2. Gunilla B., 1568—97, drottning av Sverige år 1585, konung Johan III:s andra gemål. — 3. Nils B., 1644—1716, fältherre. Han deltog i Karl XI:s krig mot Danmark. Senare utnämndes han till generalguvernör i Estland och Pommern men föll så småningom i onåd hos Karl XII. Efter en flerårig process dömdes han till livstids fängelse. Ett år före sin död erhöll han upprättelse. Bien [bjäg], fr., väl, bra, gott. — Très bien [trä'], mycket bra. Bienn', tvåårig. BiennaTen, en vartannat år förekommande internationell konstutställning i Venedig. Bier [bir], ty., öl. Bierut, Boleslaw, 1892—1956, polsk politiker. B. dömdes 1933 till sju års fängelse för antifascistisk verksamhet. Deltog i motståndsrörelsen under tyska ockupationen. År 1947 utsågs han till president för 7 år. Då presidentämbetet avskaffades 1952 blev B. ordförande i ministerrådet (konseljpresident). Avgick 1954 och blev då förste sekreterare i kommunistpartiets centralkommitté. BiesèrÉ, E., 1862—1928, bruksägare, finansminister i Lundebergs ministär 1905 och i Staaffs ministär 1905—06. Bifilä'r lindning el. veckling, lindning, som utförs med en dubbelvikt tråd. Dylik lindning används för att minska självinduktionen i elektriska motstånds-rullar. Bifrost är i° den nordiska gudasagan en benämning på regnbågen, vilken ansågs vara en bro mellan himmel (Asgård) och jord. B. vaktas av Heimdal, som bor i Himinbjorg vid ingången till asarnas boningar. Bifurkation, egentligen uppdelning i två grenar. Inom geografin är B. en flodgren, som överför vatten från en flod till en annan (t.ex. Tärendö älv). Bi'ga, fornromersk två-hjulig vagn, dragen av två hästar. Bigami', tvegifte*. Bigarrå', se Prunus. Big Ben, gängse namn på stora tornklockan i par-lamentshuset i London, efter sir Benjamin Hall, som var minister, då klockan uppsattes 1858. B. skadades 1941 vid en flygraid. Bigott', inskränkt, tillgjort religiös. Biha'r, provins i Främre Indien, Indiska unionen, v. om Bengalen. 180 000 km2. 40,2 milj. inv. 1951. Till större delen bördigt slättland. Odling av ris, majs, tobak, opium. Befolkningen övervägande dra-vidas. Bfhorbergen, Siebenbürgens v. del, v. Rumänien. Högsta topp 1 850 m ö.h. Särskilt den sydligaste delen av B., Siebenbürgens Erzgebirge, äger rika mineraltillgångar. Bihåleinflammation (sinusit) orsakas av snuva el. inflammation i näsan, som sprider sig till pannbens-hålan, käkbenshålan el. hålrummen i silbenet. En Bil akut B. kan ge svåra smärtor. En kronisk B. ger symtom som en kronisk snuva. Bi'japur, stad i staten Bombay, Indiska unionen. 33 000 inv. B. har vidsträckta ruiner från sin blomst-ringstid på 1500-t., då den var huvudstad i ett muhammedanskt rike. Bijou [bisjo'], fr., smycke, ädelsten. Bijouteri'er [-sjo-], bijouterivaror, smycken, mindre prydnadssaker, nipper. Bi'karbona't, kem., kolsyrans sura salter. Handelns bikarbonat är surt natriumkarbonat. BikTni, en atoll i Stilla havet, nv. om Marshallöarna. I B:s lagun gjorde amerikanerna 1946 atom-bombsexperiment. Biklövar hos klövdjur är sidotår, vilka ej når marken (rudimentära). Bikonka'v. Bikonkava linser är linser, som har sina bägge sidor skålformigt urholkade. Jfr Lins. Bikonve'x. Bikonvexa linser är linser, som har sina bägge sidor välvda utåt. Jfr Lins. Bikroma't, beteckning på sura salter av kromsyra. Bikrona, fjällika bihang på nedre delen av kronblad, vilka skyddar ståndare och pistill. Bikt kallas inom katolska kyrkan en i enrum inför prästen avlagd syndabekännelse. Vanligen sker B. i kyrkan, där särskilt gallerförsedda biktstolar finns, i vilka prästen sitter och väl kan höra men ej se sitt biktbarn. Särskilda biktböcker med syndaregister finns till ledning för den biktande, och för prästen finns handböcker om de botövningar, som motsvarar dessa synder. Den, som ej biktar en gång om året, blir bannlyst. Inom anglikanska kyrkan tillåts B. för personer, som ej kan få frid genom allmän syndabekännelse. Bil. De första försöken med självdrivna fordon går långt tillbaka i tiden. Fransmannen Cugnot konstruerade en ångvagn 1760. I England gjordes försök att använda ångvagnar i passagerartrafik på 1830-t. Först sedan förbränningsmotorer, drivna av bensin, uppfunnits på 1860-t., blev det möjligt att konstruera praktiskt användbara B. Maskinen kunde nu göras effektivt arbetande utan att bli för tung. De första motordrivna B. gjordes av Daimler och Benz. Den första droskautomobilen i Stockholm insattes på försök i trafik 1905. B:s utveckling har gått mycket hastigt. Numera byggs standardbilarna i mycket stora serier, men speciellt i Europa uppvisar de skilda fabrikernas produkter fortfarande stora konstruktiva olikheter. Det övervägande antalet europeiska och praktiskt taget alla de amerikanska personbilarna är dock drivna av en vätskekyld 4-takts bensinmotor, som är monterad fram i bilen, under det att drivningen sker på bakhjulen. 2-taktsmotor, luftkyl-ning, framhjulsdrift och motorplacering bak förekommer ofta på mindre och lättare bilar. På tyngre lastbilar och bussar har bensinmotorn alltmer ersatts av den driftsbilligare dieselmotorn. Från motorn överförs rörelsen till drivhjulen genom kraftöverföringen, vilken vanligen består av koppling, växellåda, kardanaxel med -knutar, bakväxel, differential och drivaxlar. Kopplingen, vars uppgift är att till-och frånkoppla motorn från växellådan, utgörs oftast av en enkel torrlamellkoppling, men hydrauliska kopplingar blir allt vanligare. Växellådan möjliggör ändring av utväxling mellan motor och drivhjul, vilket är nödvändigt för att kunna utnyttja motorns effekt vid olika hastigheter. Tidigare användes genomgående 3- eller 4-växlade, manuellt manövrerade mekaniska växellådor, men på många bilar ersätts dessa nu av mer eller mindre automatiskt verkande växellådor. Kardanaxeln överför rörelsen från växellådan till bakaxeln. För att kunna uppta dennas fjädringsrörelser är axeln försedd med en eller flera kardanknutar. Bakaxelväxeln utgörs 5*