Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politiken
Den politiska linje Liu Shaoqi företrädde var omstridd. Zhou Enlai var
emot den. Han påpekade inför William Hinton 1971 att Liu Shaoqis
uppfattningar var reaktionära.
1976 besökte jag ”Gansu stålverk” (Sidenvägen kapitel XXV). Liu
Shaoqi hade velat stänga det. Det var ju inte vidare lönsamt. Mao
Zedong ville att det skulle drivas. Det behövdes ett stålverk långt ute i
Gansu även om det inte var lönsamt. Jag vet inte om det stålverket är
igång eller inte just nu. Jag kan heller inte uttala mig definitivt - jag
har ju inte alla uppgifter. Men jag antar att jag i dag som 1976 som 1966
skulle tillhört dem vilka med Mao Zedong ville ha ett stålverk i Gansu
- även om det inte var direkt lönsamt. Jag vill ju inte lägga ner NJA!
Många frågor kring den politik som Liu Shaoqi företrädde är mindre
kontroversiella än vad de verkat vara i kinesisk massmediaspegel.
Sommaren 1976 när de fyras gäng behärskar massmedia i Kina och
piskar upp nya kampanjer diskuterar jag med de ansvariga i Nija om
”18 augustiprojektet”. Det hade en gång stoppats av Liu Shaoqis
linje. Men de gav (Sidenvägen s 211-215) en helt realistisk bild av vad
motsättningarna rört sig om. De till och med menade (sommaren
1976!) att man måste förstå dessa kamrater som gått Liu Shaoqis väg.
De hade stått inför verkliga svårigheter.
Ibland uppträder kinesiska massmedia som om de vore socialistiska
Aftonblad utan mord och hor. Före kulturrevolutionen var allt
lysande. Under kulturrevolutionen hade Kina just genomgått aderton
svarta år. Efter kulturrevolutionen blir de svarta åren åter lysande och
kulturrevolutionen blir svart. Ofta är det samma personer som skrivit
alla tre versionerna ty anställningstryggheten i kinesiska massmedia
har (kulturrevolutionen till trots) varit mer järnhård än ens på Sveriges
Radio trots att de anställdas produktivitet varit än lägre. Situationen
börjar förbättras. China Reconstructs kommer med läsvärda
reportage. Beijing Review med viktiga officiella dokument. Men ännu är det
dock tyvärr så att kinesiska massmedia i allmänhet ger en ungefär lika
begriplig bild av Kina som Aftonbladet ger av Sverige.
Enligt amerikanska beräkningar (se Jon Sigurdson, Teknik och
vetenskap i Folkrepubliken Kina) steg Kinas BNP i miljarder US $ (1976
års penningvärde) från 51 år 1949 till 324 år 1976. Under det
kulturrevolutionära årtiondet steg BNP från 165 till 324. Det fanns svåra år.
Mellan 1960 och 1961 sjönk BNP från 134 till 106 och det dröjde till
1964 innan 1960 års resultat åter passerats. Åren 1967 och 1968 visade
en liknande (fast betydligt mindre) svacka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
