- Project Runeberg -  Skriftställning / 13. Den trettonde /
173

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

centrationslägren farliga för den Svenska biopubliken?. . . censurchefen
Erik Skoglund. Hans motivering:

— Filmen är ett hopande av gräsligheter. Svenska folket är hårt stressat
för närvarande och tål på grund av världsläget inte ytterligar hot mot
försvarsviljan.

Censurchefen anser att dokumentärfilmer som ”Krigsförbrytare” tillhör
krigsarkiven. De bör inte visas för allmänheten. Och han tillägger:

— Vilket skakande intryck skulle inte uppvisandet av de avrättade
krigsförbrytarna göra på deras levande anhöriga?” AB 14-11-61 (Ser sedan att
censurchefen fick böja sig för opinionen.)

Germania V; försvarsviljan hotad av att visa hur det går för
krigsförbrytare; omtanke om mördarnas anhöriga - ej om offrens; känner bittert hur
långt borta jag är från hemlandet.

Problemet för mig; finns och kan finna någon rapport mellan mig och mitt
arbete å ena sidan och detta Sverige å andra?

Upplever en världsomvälvning, söker komma till klarhet, söker ta
ställning på förnuftets grundvalar = mänsklighetens, icke blott
sockenpatriotismens. Men kan detta någonsin nå fram till det Sverige där omtanken om
krigsförbrytares anhöriga lever så starkt?

Ty om han inte upplever den europeiska tragedin, hur blir det då möjligt
för läsaren att följa en meningsfull diskussion om vad som sker och har
skett i Asien?

När jag var i Sverige förra året upptäckte jag att man ofta i diskussioner
använde orden ”rationell” och ”rationalistisk” som om vore de synonyma
med ”rationalisering” och rationaliserande”.

Detta gjorde mig orolig. Det är just den tilltagande misstron mot
förnuftet, den sakta glidningen från förnuft till myt (flykt från förnuftet då
det hotar maktpositionerna) som utgör kännetecknet på den liberala
europeiska humanismens bankrutt.

Konkret - kolonialfrågan, frihetskampen (värdeord naturligtvis - ty
förnuft utesluter icke värdering/förutsätter tvärtom värdering).

Leonardo da Vinci påpekade att många människor inte var annat än
mat-smältare, exkrementavsöndrare och latrinfyllare. De skapade inget, de
uträttade inget och de efterlämnade blott en fylld latringrop. De hade med
det mänskliga släktet endast utseendet och stämman gemensamt, för övrigt
stod de lägre än djuren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:20:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/13/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free