Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överblick ser kallt ut över seklen. Han skulle blott notera att en
sådan reform är symptomatisk. En ny bourgeoisie som växer fram
inom partiet och tar makten i staten måste omforma lagarna efter
sina klassintressen. Så hade han i livet sett det gå i Sovjetunionen
där det som varit ett kommunistparti blev ett fascistparti och det
som varit en arbetarklassens och fattigböndernas stat blivit en den
nya bourgeoisiens fasciststat. Nu efter döden fanns för honom bara
att tillägga:
— Så gick det alltså också i Kina.
Men innan han vart död hade han också sagt att detta
oundvikligen skulle leda till nya motsättningar och nya konflikter och att
vänsterkrafter åter skulle växa sig starka i dessa nya konflikter och
så småningom störta kapitalistfararna ty folket tycker inte om
högerpolitik. Sittande på trappen till sitt mausoleum skulle han
därför med ett leende iaktta kapitalistfararnas framfart på den
Himmelska fridens torg och när de tutande körde förbi på väg mot
sitt drömda Hongkong i ett moln av damm skulle han skratta:
— Löven virvlar över Changan.
När han slutat skratta och gått ut i det nya samhället för att
genomföra en nödvändig undersökning då skulle den nya
gatubilden inte imponera på honom ens som kapitalistfararmodernisering.
— Singapore gör sådant bättre.
Att ungdomen dansade och flickorna hade blommiga klänningar
skulle inte uppröra honom. Tvärtom; just dansen som rekreation
och därtill som kulturrevolutionerande upplösning av den dödande
konfucianska måttan och värdigheten hade han uppmuntrat under
de långa vintrarna i Yanan även om han ju själv aldrig dansat
särskilt bra och därför mest nöjt sig med att se på. Men att flickorna
opererade ögonen för att se mindre kinesiska ut skulle fa honom att
fräsa till:
— De skiter på Kina!
Och att det nu fanns fnask igen för utlänningar och välbetalande
ämbetsmän sådana som den stora giftiga flugsvampen Chou Erfou
skulle fa skrattet att stelna och han skulle med sammandragna
ögonbryn gå förbi kapitalistfararnas nya horhus.
Han skulle iaktta att på universiteten var det som förr; arbetar-,
fattigbonde- och soldatstudenterna hade åkt ut då de inte var
bildade nog att veta hur de skulle föra sig och mandarinatets söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
