Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan sättas in som arbetskraft i produktionen vid nästa uppsving;
andra miljoner sägs vara utnötta eller allmänt onödiga. Kan
sorteras bort och pensioneras ut. Den klasskamp som avskaffats av
professorer, politiker, diktare och andra statsavlönade ämbetsmän
rasar därför i den blåsigt kulna verkligheten utanför
stipendiebostä-dernas dörrar grymmare och öppnare än på många decennier. Där
marscherar också nu en välbekant europeisk framtid upp: Den
starka staten.
Den gängse debatten i detta Europa är som en ondsint karikatyr
på det borgerliga samhället och dess intellektuella. Så har de alltid
uppträtt. Inför krig eller i kristider börjar borden dansa i
villastäderna, den bildade medelklassen intresserar sig för astrologi, dess
avkomma far ett lidelsefullt förhållande till religion, hårmode och
ny musik och de intellektuella grips av själsliv, ny frihetskänsla och
inre erfarenheter.
Nu sker en väldig social förskjutning i Europa. Strejker med
gatubråk mellan polis och strejkande har man sett förr. Men nu
spricker facket mitt i en konflikt som gäller livet. För första gången i
en modern brittisk storkonflikt har strejkbryteriet blivit ett
massfe-nomen. Om det är 120 000 som strejkar är det 50 000 som fallit till
föga och blivit strejkbrytare.
Det kanske är lika viktigt att säga det tvärtom; nu spräcks facket.
Och det var avsikten. Nu skall facket krossas i Europa. Ty det är
lysande tider. Reallönerna sänks men det är inte tal om att rasera
grundtryggheten för arbetskraftsreserven. De ansvariga tänker inte
göra om det misstag som nästan kom att kosta dem makten och
härligheten de första decennierna detta århundrade. Någon svält
och något verkligt masselände tillåts inte. Om alla de arbetslösa
miljonerna och deras familjer verkligen svalt, då skulle det bli
revolution till och med i England. Det vet Thatcher. Utan trygghet
inga omstruktureringar och inga snabba klipp. Thatcher är klok
som Bismarck; hon rustar upp både socialbidrag och poliser. Hon
vet att tryggheten behövs när hon hjälper till att flytta makt från det
trögrörliga byråkratkapitalet till det snabbklippande
finanskapitalet.
Det som nu spräckts i de brittiska kolfälten är något som tycktes
klippfast: den grundläggande sammanhållning som varit den
brittiska arbetarklassens styrka; den som var starkare än till och med
dess familjeband. Sammanhållningen, solidariteten, var så traditio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
