Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större vilka närmast är att betrakta som idealistiska humanister och
borgerliga demokrater förblir det nödvändigt att diskutera de
grundläggande frågorna.
1) Historieskrivning.
Christer Lundgren skriver:
a) ”Kina har inte ett förflutet som kolonialistisk eller
imperialistisk stormakt. Under 400 år, och särskilt sedan 1840, har Kina i
stället varit offer för europeisk, rysk, amerikansk och japansk
imperialism.”
Kina har ett mäktigt förflutet som kolonialistisk stormakt;
däremot icke som en i leninsk mening imperialistisk makt som t.ex.
Japan. Under de förflutna 400 åren har Kina både varit ett offer för
imperialism — särskilt efter 1840 — och varit ett expansivt och
erövrande imperium. Ching-dynastiens Kina och mogulernas
Indien var starka och mäktiga feodala riken.
b) ”Den kinesiska folkrepubliken har inte tillkommit som
kolonialmakternas arvtagare (så som i Indien), utan genom långvarig och
hård kamp mot kolonialism och feodalism. Detta har på ett mycket
djupgående sätt präglat det kinesiska folkets politiska medvetande
— över klassgränserna.”
Kina var halvkolonialt, Indien kolonialt. Såväl Kinas som
Indiens folk förde en lång och bitter kamp för sin frigörelse. I Kina
segrade den ny-demokratiska revolutionen efter ett blodigt
inbördeskrig i vilket en statsapparat krossades och en ny upprättades. I
Indien övertogs en av kolonialmakten behärskad statsapparat av de
härskande klasserna. MEN britterna lämnade inte frivilligt.
Quit-India kampanjen 1942 (då det indiska folket lämnades utan ledning
eftersom ledarna för Congress lät fängsla sig som martyrer och
kommunisterna var oförmögna att handla så som Mao i Yenan) var
den största resningen mot britterna sedan 1857. Folkstormen vid
britternas rättegång mot Indiska Nationalarmén och flottmyteriet
visade britterna att om de sökte hålla Indien skulle de tvingas till ett
utsiktslöst krig mot det indiska folket. Dessa historiska erfarenheter
har på olika sätt präglat de olika klasserna i Indien och Kina.
c) ”Till skillnad från ryssarna har han-kineserna inte någon
chauvinistisk erövrartradition.”
Såväl den ryska som den han-kinesiska härskande klassen hade
en chauvinistisk erövrartradition. Såväl det ryska som det
hankinesiska folket var ett underkuvat folk. Under Chingdynastien var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
