Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man med ordinär begåvning, men ett starkt och robust
temperament, som toge till böckerna klockan fem på morgonen och icke
släppte dem förrän klockan nio på kvällen, en man, som vore
litteratör liksom man är kopparslagare, vid fyrtiofem års ålder
skulle sitta inne med allt det vetande, som det överhuvud är möjligt
att ernå.”
Diderot var den franska upplysningens mest typiske och
mångfacetterade gestalt och den drivande kraften i arbetet på
Encyklope-dien. Den var med sina olika eftertryckta upplagor sin tids största
bokhandelsframgång. Frankrike var Europas mäktigaste stat med
dess mest lysande intellektuella liv. Dock när Diderot avlider snart
sjuttioettårig i Paris den 31 juli år 1784 befinner sig Frankrike redan
i djup social och politisk kris. Massorna var brutalt utsugna.
Statsfinanserna var i sådan total oordning och motsättningarna inom
staten så stora att det inte gavs någon lösning inom den existerande
politiska strukturen. Det skulle därför bara komma att dröja några
få år innan riksständerna inkallades för första gången sedan 1614.
Men denna gång Riksständerna inkallades drogs korken ur
flaskan och varken Frankrike eller Europa eller världen kom någonsin
mer att bli som förr. Ty för första gången hade människan ställt sig
på huvudet — på förnuftet — som Hegel sade.
Att det blev så har en förklaring som sällan uppmärksammas
tillräckligt: Den valordning som föreskrevs i det kungliga brevet av
24 januari 1789 var utformad av upplysningstida, av Encyklopedien
och dess filosofer skolade, ämbetsmän. Det gör den 24 januari 1789
till ett den Franska revolutionens avgörande datum! Ty dessa
ämbetsmän var liberalt formella och för dem var Tredje ståndet
icke längre på medeltida sätt blott städernas borgerskap som det
varit ännu år 1614 utan nu 1789 skrevs det kungliga brevet så att
det Tredje ståndet för första gången omfattade, de 20 000 000
bönder, folket, vilket inte sedan gallernas tid haft politisk tyngd.
Valen var indirekta. Bondens individuella röst vägde inte tungt.
Men han valde inte i sin korporation som borgaren i staden.
Bönderna skulle samlas församling för församling på kyrkbacken, där
upprätta klagoskrifter och välja företrädare. Detta, påpekade de
Tocqueville i de först efter Andra världskriget publicerade
anteckningarna om revolutionen, blev inledningen till det bondeuppror
som skulle sätta slotten och herresätena i brand runtom i Frankrike
och för alltid göra slut på den gamla regimen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
