Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Emer 17
holm.« Med sin fader följde han på dennes resor i riket,
bland andra till Uppsala år 1617, då den unge konungen Git-
staf Adolf kröntes-, samt till flere wigtiga riksdagar och andra
offentliga tillfällen. Men pä deti tioeti ansågs ingen förnäm
yngling-å uppfostran kunna wara fullkomlig utan ett eller flere
kirs resor till utrikes orter och äfwen den unge grefme Per blef
under ledning af sin lärare skickad frätt fäderneslandet att in-
hämta hivad annanstädes stod att lära· Wid akademin i tyska
stadeit Giesseu tvistades han i tiuä år och tre månader, hivar-
nnder han lärde sig hebreiska och franska språketi samt dan-
sande och fäktande, såsoitt en ung man af adel anstod, och be-
sökte därefter Frankrike, England och Holland Wistades sedan
hemma i Swerge ett par är samt for åter ut till Schweiz och
Jtaliet1, där han i staden Neapel råkade i strid med en adels-
man, ,,men Gnd gas lyckan« — säger hatt i den nämda Tän-
kebolen —- ,,att denne fick många hugg.« J Tyskland, dit han
sedmi begaf sig, rasade då redan kriget mellan de emangeliske
och katolske, hurudan det först efter många farligheter lyckades
honom att komma så långt som till staden Hamburg. Här
tillbragte han julhälgen och blef på ett toiirdehns, där han bodde,
öfnierfallen as eti holsteinsk krigs-skinit med en hop andra, men
ehan grefme Per hade hos sig blott en dräng, dref han ändock
de angripande nt, hwarwid, såsom han säger, ,,Holsteinaren bar
upp så många torra hugg, han orkade bära«. Själf fick han
ock ett sär i tvänstra foten, ehuru utan stor skada. Kort där-
efter begaf hatt sig öfioer Köpenhamn hem. där han i Stock-
holm efter tre års bortatoara sammanträffade med föräldrar
och syskon.
Hiiti mar nu tjugofyra år gammal, samt wäl hemma i
den tidens kunskaper och adeliga färdigheter, hwadan han beslöt
att tjäna sitt fosterland och sin konung i de krigiska företag,som
dü sysselsatte dem. Hans första bedrift mar då han jämte en
hop af konungens drabanter stod för-post för stoenska lägret, som
nattetid blef angripet af fienden. ,,Koiii i blå mörkret in på
sienden«, — skrisioer han själf, — »den där strax på mig en
salwa gaf, som dock Gnd ske lof! ingen skada gjorde, efter
T)
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
