Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Manna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreställom oss, att Arabiens starka hetta utdrifver en
myckenhet söta safter af de der växande träd och buskar,
af Agul, af flera arter Rhamnus, af Dadelskogar, m. f.;
att desse dunster simma i luften eller upstiga, så länge de
i specifique lätthet öfverträffa Atmosphseren, men att de
af nattkölden hoppackas, samt till följe af tyngdslagarne
nedfalla med daggen, eller rättare, utgöra ett med daggen
gemensamt ämne. De borde då till äfventyrs, der de i
myckenhet falla, utgöra ett klibbigt och honungslikt ämne,
som af nattkylan får ännu mera stadga. Sedan, vid första
dagningen, de vatnaktige delarne af denna klibbiga dagg
förflyga, qvarblifver det söta och tyngre Mannaämnet,
hvilket grynar sig såsom rimfrost eller såcker; men då solens
strålar än kraftigare börja verka, smälta äfven desse gryn,
förlora sig i sanden, o. s. v.
Genom denna förslagsmening skulle vi leda oss fram till
ett slags Manna, som aldeles instämmer med Mosis
beskrif-ning. Den strider icke med naturens möjeliga
verkningssätt. Frågan är derföre, om den instämmer med de
vitnes-börd vi äge om Arabiens Manna.
Avicenna utmärker tydeligen detta förhållande. Manna,
skrifver han, är en dagg, som faller få stenar eller växter,
antager söt smak, stadgas såsom honung, eller hårdnar till ett
slags korn} På ett annat ställe skrifver samme Författare
om en art honungsdagg, att den är en upstigen dunst, hvilken
i luften undergår någon beredning, men om natten nedfaller
■på träd och stenar, liknande honung.2 Man skulle sannolikt
1 Stället lyder så enligt Fabers öfversättning: Manna ros est super
petras vel plantas cadens, qui dulcescit & concrescit instar mellis, vel
in modum lacrymce siccatur. a. st. Sect. II. s. 6.
2 Mel •––––-est ros invisibilis, quem floribus plantarum aliisque
illapsum apes colligunt; estque vapor clatus in altum, qui in aere co-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
