Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Versifikatoriska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
RUBEN G:SON BERG.
— Att sonetterna under Stjernhjelmska tiden byggdes af
alexandriner är ett bekant kuriosum; lika väl kan man ju tala
om att när sonetten verkligen införs i vår diktning d. v. s. i
början af 1800-talet, då bygges den till en början af trokéer
— verserna ha omväxlande tio och nio stafvelsen Det är
fallet med Franzéns öfversättningar från Lorenzo de Medici,
Faustina Maratti-Zappi och della Casa, samt hans original
"Sällheten" och "Dygden" 1802 ur "philosophien i sonetter",
af hvilka endast dem femte och sista har regelbundet byggda
rader, hvaremot en har rader på åtta- och niostafviga jamber
och en har både åtta-, nio-, tio- och elfvastafviga rader. Och
äfven en så säker nyromantiker som Euphrosyne har ju en
trokéisk sonett, "Lidner". — Den kortradigare sonett, som
t. ex. Tavaststjerna med sådan lycka odlat, skall i en
utförligare framställning gifvetvis uppmärksammas.
Äfven i stanzen förekommer understundom friare
rim-flätning, hvarjämte den kan ha tolfstafviga rader med löpande
rim (dylika finnas äfven i tiostafviga och således ersätta
de manliga), till exempel hos Scholander och Talis Qvalis1.
Vid behandlingen af den trokéiska, versen märker man
beroendet af de utländska förebilderna i hög grad. Det må
vara sant, att den jambiska versen har flera — isht
namngifna — former, men så fattig och renons är ändå inte den
trokéiska versen, att den kan afspisas på nio rader, när den
jambiska fått två sidor. — Den trokéiska 8-taktiga
fyr-versiga strofen, som verkligen omnämnes af hr Beckman, är
ju sålunda en utprägladt egendomlig strofform, som har minst
lika mycken rätt att få sin rubrik i vår verslära, som
någonsin terzinen. Atterboms "Östans sång", Viktor Rydbergs
"Dexippos", Snoilskys "Fylgian" och "Masaniellos tarantella"
äro jämte de Tegnérska och Runebergska exemplen tillfyllest
för att motivera detta.
1 Det finns äfven kortradigare stanzer, t. d. Karlfeldts "Hö
stens vår".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
