Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2
- Berg, Ruben G:son. Versifikatoriska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
RUBEN G:SON BERG.
pass lösta från det klassiska oket äro vi väl numera, att vi
våga erkänna, att just denna rimmade hexameter är af ep hög
skönhet; exempelvis Spegels inledning till Guds verk och
hvila.
* *
*
Här har inte ’varit tillfälle att mer än i korthet granska
hr Beckmans uttalanden på ett par punkter, hvarför min
framställning i flera hänseenden har luckor och inte afser att
lämna den fullständiga, positiva behandling af de kapitel i
versläran, som här ha varit på tal. Men jag har velat visa,
att det som hr Beckman gifvit i sin verslära är behäftadt
med en hel del oriktigheter, som väsentligen framkallats af
hans otillräckliga kännedom om den svenska poesin. Den
anmärkning i förbigående, som jag riktade mot en uppgift i
hans bok, nämligen att den inte var stödd på "empirisk
forskning", den riktar jag oförändrad och oförmildrad mot
dessa båda kapitel, som jag nu behandlat, och har törhända
anledning att sträcka den ännu längre, fast jag inte har
tillfälle att motivera den för mer än så.
Ännu en annan brist hos hr Beckmans arbete vill jag
påpeka i detta sammanhang. Det är den ringa hänsyn han
tagit till allt annat än ljudläran. Jag begär inte, att en
poetik skall inrymmas i en metrik, men som dessa båda
sorters arbeten hittills skrifvits här, är det åtskilligt, som hvarken
fått rum i den ena eller den andra och som helt enkelt
förblifvit oundersökt och ostuderadt. Ovedersägligen hör en
del af detta till metriken, för såvidt denna är redogörelsen
för språkets behandling i vers (— hvilket väl är = den
svenska verslärans grundprinciper). I sin anmärkning om den
stilistiska riktigheten af vulgärrim på sid. 77 gör Beckman
ett lyckligt undantag från den ensidiga ljudläresynpunkten,
och jag bara önskar att detta exempel inte stått så enstaka.
Just i hans resonemang om homonymrimmen visar det sig att
hr Beckman själf bedömer versifikatoriska företeelser från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:13 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1902/0086.html
