Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Paulson, Johannes. Strödda anteckningar till Natanael Beckmans “Grunddragen af den svenska versläran“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strödda. anteckningar.
169
tydligen uttalad, att sådana daktyler böra utan knot fördragas
i rimmad vers, men icke i s. k. metrisk vers (hexameter).
Dels är nämligen rimmet ett tvång på skaldens
framställning, som i någon mån fordrar kompensation på annat håll,
dels är uppmärksamheten så pass mycket fästad vid rimmen,
att den därigenom något ledes bort från de ofullkomliga
daktylerna.
§ 31. Afhandlar fyrstafviga takter. Jag af vaktar
vidare metrisk diskussion, innan jag tror på att sådana
takter som enkla existera i svenskan i samma mening som de
två- och trestafviga takterna. Då B. i Snoilskys vers:
Tvärt | klipper han af | allt fjäsk och snack
finner en tettartopaeon i stafvelserna klipper han af, så är
det i en viss konsekvens med, hvad han förut lärt t. ex.
om första versen i Tegnérs Svea. Men för mig är
stafvelsen klipp så pass starkt betonad att, därest han med de tre
följande skall bilda en fot, denna blir en s. k. koriamb,
men för en sådan fot har B. förskonat oss. Icke heller kan
jag i versen:
Sett | honom och känt\
läsa ut någon fyrstafvig fot. För mig äro vidare orden ville
inte i den bekanta barnversen:
Gumman, hon ville inte mota,
en tydlig dipodi. Huru sådana verser efter min uppfattning
böra metriskt analyseras framgår ur hvad, som blifvit sagdt
i det föregående.
Intressant är att se, att B. icke utan en smula inre
protest kunnat etablera sina paeoner. På tal om denna
takts sällsynthet säger han i anm. 1 till denna paragraf "att
på grund af lagen om rytmisk betoning en trestafvig
sänkning gärna får en prosodisk biton i midten, som inverkar
på rytmen och ger intrycket af en dipodi". Jag skulle
önska att B. mera hade omhuldat den tanke, som här trängt
sig på honom.
Anm. 2. Här afhandlar B. förmodade fyrstafviga tak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
