Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ SVENSKA SPRÅKREGLER.
19
Efter icke fullt en månads studier (af en privatist) roade det
mig att pröfva, huru det gick att läsa Horatius. (Erik Rosengren).
Efter en häftig och frispråkig artikel i tidningen är hans
ställning där undergräfd. (T. Hedberg).
Från tre år får skolan nu hand om barnet. (E. Key).
Till femton år är uppfostran ungefär densamma för alla. (E. Key).
Utan en fingervisning skulle möjligen detta lilla häfte kunna
drunkna i den stora litteraturfloden. (Levertin).
II. Predikativt attribut (eller predikatsfyllnad).
Såsom sagesman uppgifver Lindblom Schröderheim själf. (Sehück).
Såsom sin arfvinge insatte Horatius kejsar Augustus. (Elias
Janzon).
Såsom prof vill jag meddela den nionde sången. (Elias Janzon).
Som bilaga lämnar jag anvisningar på dessa böcker. (E. Key).
Som sin gäst hade Hugo medfört en vän. (E. Key).
Jag beundrar honom i hans diktning, men som människa vill
jag icke ödmjuka mig för honom. (Axel Luiidegård).
Som framtidens enda litteraturform nämner författaren
själf-biografien. (C. D. af Wirsén).
Som barnprat betraktade hon hvarje ordande om människans
fria vilja. (C. D. af Wirsén).
Som tredje man hade de med sig Erland Stråle. (Levertin).
Som vårdtecken därpå gifver jag dig här en armkedja. (Y.
v. Heidenstam).
Såsom ett uttalande i denna riktning kunna vi räkna oraklets
svar. (G. Cederschiöld).
Såsom en reminiscens från denna har man att betrakta G.
Ljunggrens bruk af ordet. (G. Cederschiöld).
III. Attributiv satsförkortning.
Sybarit, som Simon var, skulle det nere på jorden frestat hans
lynne, om kuddarna i hans hvilsoffa icke legat väl. (V. Rydberg).
En mästare i konsten att locka fågel drog det icke långt om,
innan han narrat till sig orrar och tjädrar. (V. E. Öman).
Som husmoder är det min skyldighet att hålla Eder sällskap.
(Strindberg).
Bördig från Årsta och son till en smed hedrade lians handtag
fädernet. (V. E. Öman).
Tacksam, som han är för genkänsla, krymper dock hans hjärta
i ångest. (G. af Geijerstam).
Enfaldig, som han var, skulle hans fruktan förråda honom. (G.
af Geijerstam).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
