Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»KEFSTIL OCH STUID8STIL FKAN 1800-TALETS BÖK.JAN. 197
ska Artilleriet’ Pol. III. I3; af Wiborg 1818 i bref till
Tegnér angående jubelfesttalet 1817: ’Boktryckaren fruktade
väl, att jag gjorde för stor upplaga at’ Tit. paradoxer,
men det skrämde mig icke. Med aktning för hans omdöme
i öfrigt, tror jag dock, att ban i detta afseende
raisonne-rar nog WallmarkiskV ET 94. Här är enfaldsbetydelsen
utpräglad, i Hammarskölds ’den Wallmarkiska
qvasirecensio-nen’ Lj. V. 285 åter är betydelsen väl ungefär densamma,
som om genitiven användts. Hos Palmblad, Sändebref s. 19,
träffas också afledningen Wallmarksk då ban säger, att han i
fråga om de tre öfversättningsmetoder, som Wallmark i sina
’Skrifter uti äldre Litteraturen’ uppställer, ’neml. den
fransyska, den tyska och den förnuftiga (d. ä. den
Wallmark-ska), är en afgjord motståndare af den förnuftiga’. Livijn
slutligen använder i ett bref till Hammarsköld 1811 ett adjektiv
afledt af Markall: ’Med den mest obehagliga liknöjdhet säg
jag dessa förhatliga stränder aflägsna sig, med en markalisk
däsighet i själen såg jag äter de motsatta’ Fr. 31 G.
Ordet Wallmarkism[us) tycks vara bildadt af Palmblad
att döma af följande passus i hans Sändebref, s. 9:
’Grecis-mer: dermed menas troligtvis det felet, att öfvers,
bibehållit Grekernes benämningar och således icke kallat Af ro dit e
för Venus eller Fröja; icke Zeus för Jupiter, Jofur,
Odén, Wischnu, Jehovah, — och hvad vet jag? Sä
löjligt ett sådant inkast också är (hvilket vi hädanefter, för
kontrasten skull, vilje kalla Wallmarkismus; sä gifves
dock de, som Här står alltså ’Wallmarkismus’ som kon-
trast till grecism. Hvad den latinska ändelsen angår, som
förefaller ett modernt öra främmande, så kan man jämföra
’fosforismus’ nedan, hos Atterbom, och Palmblads
’dilettan-tismus’ Fr. 273. Bruket stödes af tyskan, och beror kanske
hos romantikerna närmast på inflytande därifrån. I samma
mening, som på detta ställe använder Palmblad ordet strax
därefter, Sändebref s. 10: ’AtSrjg, som per W all mar k i
s-mum borde försvenskas med Blåkulla’. I fortsättningen
af Quintos Calabros’-tvisten (Palmblads exercitiidisputation
utgjordes af en öfversättning från Quintos Calabros)
använder Palmblad ånyo ordet, men nu redan med en allt mer
öfvervägande betydelse af’dumhet, enfald’. Så i Sändebrefvet
N:o 2 i Polyfems tredje samling, då han säger, att han
efterskänker Wallmark alla personaliteter såsom ’ert en al låge
af ett futurum till ett imperfectum, — en mening hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
