Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREFSTIL OCH STRIDSSTIL FR ÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 35
bildningen Trarøosierad’ förekommer; Hammarsköld talar i
Tyska parnassen’ 1810, s. 3, om ’Gottschedianernes
frän-sosierade pladder’. Af ’fransysk’ bildaa på samma sätt
’fran-syskad’: ’Hans fina Fransyskade landsmän äro likväl ganska
litet med honom tillfreds’ läser man i Pol. Y. 153.
’För-franskad’ användes naturligtvis också redan nu, så af Tranér
i bref till Hammarsköld med tadlande betydelse: ’vår
antingen alldeles råa eller förfranskade allmänhet’ Fr. 8 och i
Polyfem I. 382: ’Lånen oss derföre Ert delikata, förfranskade
öra’. I Palmblads ’Sändebref’ s. 6 säger han, att
Fransyska språket längesedan skulle vara utnött, om det ej
under revolutionen och genom vissa författare (i synnerhet
Delille)’ vunnit en tillvext af grekiskt- och
romerskt-förfran-skade ord, hvarigenom man tror sig tapetsera de öfriga
förbrukade fraserna . Oviljan mot det franska framlyser äfven
i denna dock rätt neutrala bildning. Ännu en
verbafled-ning, analog med dessa, har jag anträffat, nämligen hos G.
F. Åkerhielm 1826, som visserligen kallar Leopold för
’toleransens sanna ljus’, men på samma gång säger sig ha ’en
med modersmjölken insupen fördom för alexandriner’. Han
hade skrifvit ett teaterstycke ’Engelbrecht’, som var ’den
som bröt isen och framträdde i en annan drägt än den
franska’. ’De förnäma suckade — fortsätter han — och sade:
det är starkt skrifvet, men orim är inte vers. De stränga,
franciserade litteratörerna tyckte om intet; bland de svenska
voro några våghalsar, som just för genrens skull
uppmuntrade författaren’ ET 250 f. Här motsättas de
’franciserade’ litteratörerna alltså mot de ’svenska’!
Den franska synpunkten har som bekant sina anor från
Thorild. ’Har du sett Stenhammars Inträdestal, hvari han
råder alla unga vitterhetsidkare att i synnerhet studera
Galliens maniererade dufvor, som Thorild säger’, så frågar
Hammarsköld Livijn år 1804, RH 137 f. Från ordet Gallien
som själft litet emellan användes i litterär prägnans äfven
på denna tid ex. i Rääfs parodi på en Sällskapssång af
Wallin, ’Lycksalig den, som. stödd mot Galliens smak’ Pol. I.
352, utgå en hel del ’franska’ bildningar. I nu vanlig
bemärkelse träffas ordet gallicism t. ex. i Pol. II. 453: ’Och
för hvar gallicism han blandar i sin dikt’; mindre vanligt
är väl däremot nu det sätt, hvarpå Livijn brukar ordet i
ett bref af 1805 ’störta Gallicismen i Tyskland’ RH 178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
