Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREFSTIL OCH STRIDSSTIL FR ÅN 1800-TALETS BÖRJAN.
39
konsten? — Det har du rätt i, bror, svarade Pastorn; samma
ordning, samma emfas i uttrycket, samma grannlåt i
bilderna, samma klingklang i rimmen och samma långsamt
betänksamma och slendrianska gång i verstakten’ Pol. I. 82.
Sedermera förekommer adjektivet, tillagdt en mängd
förhållanden eller personer, ibland i ursprunglig tungus-betydelse,
ofta mer direkt lika med ’kongliga svenska’,
akademisk-kongliga’ eller dylikt. Hammarsköld talar i sin
teaterartikel Pol. I. 18 om ’Tungusiska Theatern’; Atterbom
åsyftar Wallmarks Journal med ’den bekanta Tungusiska
Journalen’ Pol. I. 494; Askelöf likaså ’den Tungusiska
Journalen’ i sin Komapedonsresa i Pol. III. 83; i Markalls
sömnlösa nätter kallas Wallmark ’Den Tungusiske Markall’ (t. ex.
Norling: Valda Skr. af L. Hammarsköld s. 97); i Pol. I. 93
förekommer den bekanta täfliDgssången mellan ’de
Tungusiska Stor-genierna Amarulli och Struthio’; i Pol. III. talas
om det Hungusiska läkarinstitutet’, Atterbom skrifver den
’Tungusiska Tragicomedien Rimmarbandet’; vidare finner man
’det Tungusiska vitterhetsriket’ Pol. I. 341, Then Tungusiske
Vitterhets-societet’, Pol. I. 40 ’(Askelöf), den Tungusiska
Akademiens’ Pol. I. 92 o. s. v. Dessa sista benämningar afse
naturligtvis Svenska Akademin. I annan betydelse träffas
ordet hos Palmblad, då han tänker förära Polyfem en bit
skådespel i den välbekanta tungusiska genren’ Fr. 309, där
det är ungefär lika med ’nybergiansk’ (användt
af’Hammarsköld i possesivfunktion Fr. 168).
I en ’Jeremiad’ i Pol. I. 403 klaga ’Genierna’, att man
nu ej längre vill låta sig nöja med Snille och Smak, utan
äfven fordrar Filosofi af dem, hvarpå fortsättes:
Sentimentaliten i Dramerna kallas Tungusisk,
(Himmel och H.....e! O!) Ja, Abderitisk dertill.
Ordet återgår på Wielands ’Geschichte der
Abde-riten’, där ’abderiterna’, ursprungligen de för sin enfald
bekanta innevånarna i den forntrakiska staden Abdera, stå
som representanter för modern enfald. Boken öfversattes
till svenska år 1799 (Jfr SAOB, A. 11.) Adjektivet abderitisk har
jag först träffat i Pol. I. 183, i Hammarskölds teaterartikel, där
det står som epitet till den bekante larmoyante
skådespelsförfattaren Kotzebue, hvilken Wieland i sitt nyssnämnda
arbete under namn af Thlaps förlöjligade. Där talas
nämligen om att de flesta tungusiska teaterstycken äro öfver-
(Abdera.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
