Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
BENGT HESSELMAN.
skapliga sällskap, dec. 1899, sedermera tryckt i Språkv.
Sällsk. förhandlingar 1897—1900 (U. U. Å. 1900).
Oberoende af Noreen hade jag under dialektstudier i Uppland
iakttagit åtskilliga hithörande fall, hvilka jag
sammanförde i en ännu otryckt afhandling om utvecklingen af
de korta vokalerna i Uppländskan (skrifven juli 1900).
Då jag tror mig ha åtskilligt nytt att tillägga till Noreens
korta antydningar, skall jag här något utförligare behandla
frågan rl > Ir. Materialet är dock ännu väl ofullständigt,
hvarför jag är fullt medveten om, att fortsatta
undersökningar kunna komma att ändra min uppfattning.
Jag utgår från tillståndet i de mer centrala
dialekterna, som ju för skriftspråket äro de viktigaste. I dem
har rl vanligast utvecklats till i, dentalt (dorsogingivalt)
Mjud1, således icke > såsom i "riksspråket". Denna
öfvergång synes vara regel2 i t. ex. Östergötland, Närke,
Värmland, (Västmanland?), Gästrikland och finnes också
i Södermanland och Uppland3. Men särskildt i det sist-
1 I andra dial. finnes normalt ZJ, så i Västerbotten, Hälsingl.
(jämte Z, Jr?), en stor del af Finland, delar af Dalarne (enligt Noreen),
Västergötl., Bohuslän och Norge. Se Leffler Konsonantlj. s. 68 f.,
Lundell Landsmålsalf. s. 24, Åström Degerforsm. § 110, 3 f.,
Lindgren Burträskm. § 37 an. 6, förf. Stafvelseförl. och Yokalkv. § 178 och
exempelsamlingen nedan. I Nyland är rl delvis ännu bevaradt.
2 Undantag: Il för rl förekommer 1) genomgående i kortnamn
som Pälle, Kalle, 2) åtm. delvis, i alla de nämnda landskapen (äfven
Sdml. och Uppl.), i ordet sädesärla: t. ex. uppl. S&SCela. Ex. intar en
särställning, då det 1) är en flerstafvig sammansättning 2) har rl < rtl:
jfr fisl. ertla.
3 I Sörmländskan och Mälarmålen finnes nog också en rent
dialektal ögg. > Men den närmare utbredningen däraf är ännu
för litet undersökt. — Enligt Noreen Fryksdalsmålet § 157 och
Dalby-målet § 121 har i utvecklingen rl > l i värml. r "naturligtvis
bortfallit före l, innan det hann att med detta sammansmälta till ^
såsom i rsp. skett". I anslutning härtill behandlar Kallstenius
Bärgslagsmålet § 111 ögg. rl > l under rubriken "
konsonant-bort-fall". Hvarför denna utvecklingsgång skulle vara den naturliga,
förstår jag ej. Sannolikare är, att ögg. rZ > Z hör ihop med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
