- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
102

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 BENGT HESSELMAN.

(sig)’, Tenorr på svansen etc.Besläktade med dessa äro
också enligt min tanke knorra 1. lcnurra om ljud i
kroppen, t. ex. ’maven knurrer’; om djurs läten (t. ex. gris:
Gräsö i Uppland, katt = korra: se Lind, Serenius: ’to purr,
fisk: sv. knorrhane, da.-no. hiiir 1. knurhane); ’mumla som
tecken till missnöje, knota’2, samt Tcnorla 1. lcnurla’ kuttra7
(om dufvor) = kurlas. Men jag tror icke, att
sammanhanget är det, som Noreen synes antaga i Sv. Et. s. 45,
nämligen att dessa senare i förhållande till knorra (sig)
’rulla ihop (sig)’ skulle uppvisa "samma
betydelseutveckling som i det till vrida hörande vresig ’vriden, förkrympt’
om träd o. d. > ’knarrig, misslynt’M, en utveckling, som
då också skulle föreligga i knarra, knarka (om stöflar
o. dyl.), knarrig ’misslynt’ o. s. v. Knarra och
dithörande ord synas mig vara tydliga "onomatopojetiska"
bildningar och likaså de här ofvan behandlade knorra,
knnrra och knorla, knurla samt närstående former med
andra vokalljud, såsom knirra, knirka, knyrr(l)a etc., alla
i betydelser besläktade med knarra4. Att här —- som
Torp-Falk vill för några fall5 — antaga gamla
afljuds-varianter är allt annat än nödvändigt och delvis
omöjligt. Af samma natur som knorra etc. är tydligen
också gruppen korra, korla (äfven kirra, karra o. s. v.).
Enligt min tanke skulle man kunna föra alla de hittills
behandlade orden till tvenne onomatopoj etiska "rötter":
korr{l) 1. karr[l) och knorr[l) 1. knurr[l), hvilka mycket
väl kunna vara gamla, men också kunnat uppkomma
på nytt i senare tid, två härmningsord, som kunna

1 Se Lundell Ordl., Sv. akad. ordl., Rietz etc.

2 Fornsv. (Söderw. knor, knorra, knorran = kor etc., ex. Årnor
oc korran), Lex. Linc, Spegel, Lind, Möller, Ihre, Sahlstedt, Weste.
Lindfors, Dalin, no., da.

3 Spegel, Lind, Möller, Ihre, Sahlstedt, Weste, Lindfors.

4 Jfr KLuge Etym. Wörterbuch knarren: "wie knirren und
knarrat junge onomatopoietische Neuschöpfungen", Paul Princ.v s. 143 f.

5 Se Etym. Ordb. art. knark, knurre och kurre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free