Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
BENGT HESSELMAN.
"onomatopojetiskt" ursprung och erinrar i mycket om
det ofvan behandlade Jcorr(l). Ljudföljden porr(l) 1. purr(l)
skulle då egentligast uttrycka såväl hörsel- som äfven
syn-sidan af fenomenet "porla". Betydelserna ha
sedermera kunnat specificeras i endera riktningen, r- och
1-artikulationerna synas mig också här ha varit af
betydelse. Man kan lägga märke till, att alldeles samma
ljudelement som i purl, blott i olika ordningsföljd, ingå i ett
annat ord med lika betydelser: Stockholms-och
Uppsalamål plurra ’falla i vattnet* t. ex. ’han plurrade från
bryggan’, ’han sjönk djupt ned och plurrade upp långt borta
äfven ’komma i plurreV = i sjön; hit hör plorr ’pöl,
vattenpuss’ (Blekinge, enl. K. Nilsson, Ord och talesätt från
s. ö. Bleking)1. Jämte vokalerna u och o, som äro
vanligast, förekomma i tydligen närsläktade ord också i och
a: Finnby pirla (om båt) ’skjuta stark fart så att vattnet
höres skvalpa mot farkosten’2, Nyland paria ’leka i
vatten’ = Österbotten pal ’röra i vatten el.mjölk, omblanda’3.
— Den onomatopoj etiska naturen af porla förmodas
redan af Ihre Grloss. Sviog.: ’porla scaturire. Angl. purl.
Credo onomatopæos sonum aquæ scaturientis imitari
vofuisse.’ Noreen i sin ofvan citerade uppsats jämför
porla med de "tydligen besläktade" no. paura ’være i
stadig smaabevægelse’, pura ’pusle’, sv. dial. pyra ’sippra
1 Äfven i ordgruppen korr kan betydelsen ’pöl’ uppvisas: i S.
Sverige finnes ett korra, kurra f. ’större dyig vattenpuss’, ’pöl i
närheten af en gödselhög’, äfven möddinga-körra (Skåne), mokakurra
(Halland) ’gödselhåla’, allt enligt Rietz 347 a. (Kanske också korra klär
’koka kläder i lut’, äfven knorra, i Skåne och Blek. enligt Rietz 347 b,
hör till denna ordgrupp?)
2 Vendell Ostsv. Monogr. s. 23.
8 Se Vendell Ordb. öfver Pedersöre-Purino-målet och
Freudenthal Vöråmålet s. 103 o. 172. Hit höra väl också de i Dalins ordbok
såsom ’sjöt.’ anförda pari ’årblad med kort skaft’ och paria ’fortskaffa
en båt medelst parV (=Uppl. palra, rspr.? pallra, Gästrikl. pala
’gå långsamt’?)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
