Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
BENGT HESSELMAN.
svarar skriftspr. sorla1, andra dialekters sela (t. ex. i Sdml.
(jämte sola?), Östergötl.), sorrl, sorrla (Nyland enl.
Vendell), söll, sölla (Helsingland enl. Ordb.), sel (Bohuslän
enl. Nilén), no. surla och sulla etc. (Aasen och Ross),
samtliga af sur(r)la. Det användes för att uttrycka olika
slags ljudföreteelser. Betydelserna angifvas utförligast i
Dalins ordbok, artikeln sorla: 1) "säges om det sakta
ljudet af en rinnande källa, en bäck, en rännil o. s. v.
Bäcken s—r. Syn. porla. 2) Säges äfven om flera till
ett sammansmälta, sakta susande eller surrande ljud,
äfven om mumlet af flera på en gång talande människor.
Insekterna s., Folket s—r på gatorna. 3) (fig.) Högljudt
yttra sitt missnöje, knota. Folket s—de vid dessa
konungens ord. 4) Rossla. Det s—r i bröstet. 5) Säges äfven
om ljudet af stark susning i örat. Det s—r i örat."
Utom dessa af Dalin angifna betydelser förekomma också:
6) ’småsjunga, gnola’, ’nynne’ så t. ex. i Östergötland i
Väfversunda (ssla) och i Norge i bl. a. Gudbrandsdalen2,
(Aasen, Ross: jfr baansull ’barnvisa’) och 7) ’lege, holde
sig lystig, tumle sig’ i t. ex. no. ’sulla o. drikka’ (Ross),
sv. sul n. ’stoj, supigt grälaktigt lefnadssätt’ (Rietz 697 b,
Vesterg.?)3. Sorl, sorla är i min tanke närmast släkt
med substantivet surr n., enligt Rietz 701 a. "1) eg.
surrande. Allm.; 2) sorl. Vesterb.", i ordböckerna liksom sorl
öfversatt ’susurrus, strepitus’ (t. ex. Lindfors 1815), med
verbet surra4 i t. ex. ’spinnrocken surrar’ eller ’flugorna
1 Allmänt i Lexika. Tidigast väl i Nya Test. 1526 s. 24 (Aks.
Andersson’s ed.): "såg piparena och folkit sorlandes".
2 Förekommer t. ex. i E. Hougens Digte (i sellversk maalføre)
s. 10: "Eilder jentun saa vakkert hulla, Bergljom, Bekke»n aa Bjø’llun
sulla", i noterna öfversatt ’synge sagte, nynne’. Il här <C rl som i
samma dialekts föjl < karl.
3 Andra mer afvikande betydelser synas icke höra hit, såsom
"tilsøle’ (se Ross sulla, Rietz saula). Likaså knappast Värml. sorla
om en älf som "bildar issörja": se Rietz 653 a.
4 Hette sårra i äldre uppsvenska enligt Hof Dial. s. 294; jfr
Uppl. Gästr. ssra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
