- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
131

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN PROSODISKA FRÅGAN.

• 131

Men om redan denna sex-gradiga stegring med blott
märkbar skillnad leder till orimligheter, huru mycket
orimligare måste icke saken te sig, om vi i st. f. sex använda
sexton 1 grader och om vi i st. f. blott ensidig stegring med
skillnadströskeln söka tilldela förnimmelserna
irritamentsom-råden, inom hvilka örats osäkerhet kan låta omdömet
oskil-lera, eller om vi vilja tydligt hålla dessa förnimmelser i
sär genom att låta deras irritamentsområden skiljas af en
skillnadströskel! Högsta graden skulle i dessa fall stiga
till hundrafalden resp. tiotusenfalden och millionfalden af
lägsta gradens styrka2. Men nu har Julius Merkel3 visat,
att området för Weberska lagens giltighet i fråga om
ljudförnimmelser, hvilka i detta afseende erbjuda det största
omfång, omfattar en fysikalisk intensitet af 20—5000. Inom
detta område äro således 19 blott märkbara stegringar
möjliga, 9 irritamentsområdén för blott märkbart skilda
förnimmelser och 6 områden tydligt skilda genom en
skillnadströskel. Merkels undersökningar gälla visserligen ljudknallar
af enkel beskaffenhet, men svårigheten att urskilja styrka
ökas vid toner och klangar på grund af invecklade
komplikationer.

Därefter tyckes d:r M. vilja anmärka, att jag satt
skillnadströskeln till A/s d. v. s. påstått att ljudförnimmelser
ej kunna skiljas i afseende på styrka, om de ej i detta
afseende förhålla sig som 4 : 3. Enligt Vierordt skulle man
i st. f. det senare förhållandet hafva att sätta förhållandet

}/4:|/3. Den som läser detta, får lätt den föreställningen,
att jag låtit mig bestämmas af något äldre
forskningsresultat af Volkmann, men att nyare forskningar af Vierordt
visat väsentligt andra resultat i afseende på skillnadströskeln.
Den som icke känner till dessa forskningar, skulle också
häraf kunna draga den slutsatsen, att man icke kunde lita

1 Lyttkens och Wulff, Aksentlära sidd. 18 och 31, beteckna
så många grader nämligen: 0, 1 —, 1, 1 2 —, 2, 2 -f, 2 -|- x, 3 —,
3, 3-)-, 3 + a?, 4 —, 4, 4-f-, <k-\-x. Om accentgraden 2 säger B. v.
Kræmer, Trestafviga ord sid. 17, att trestafviga starkt börjande ord,
som äro bistarka på andra stafvelsen, summariskt taget, dela sig i
två grupper, ehuru smånyanserna i bistyrkans kraft äro långt flera,
snart sagdt otaliga. Hvem vill betvifla, att dessa författare märkt
sådana nyanser i skillnad mellan stafvelserna? Att skillnaden legat
i styrkan, är däremot tillåtet att betvifla.

2 Jfr Ljudsensationerna sid. 18—20.

3 Phil. Stud. Bd. V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free