Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
ERIK ROSENGREN.
ljuden", men d:r M. fortsätter: woch först därmed har jag
uppfattat det hörda som språkljud".
Om d:r M. visste, hvad han sade, så skulle jag
förvåna mig öfver att han har mod att söka så dupera sina
läsare, men uppenbarligen handlar han i god tro och anar
ej den illusion, hvaraf han själf är duperad. I
öfverensstämmelse härmed fortsätter han: "Villkoret för att vi
riktigt skola bedöma de dynamiska förhållandena i ett hördt(!)
ord är alltså, att de vårt öra nående ljudintrycken äro
associerade med bestämda artikulationsföreställningar och vidare
att dessa artikulationsföreställningar obehindradt kunna träda
i medvetandets förgrund". Andra skulle anse, att villkoret
för att riktigt kunna bedöma, hvad vi höra, är frånvaron af
sådana associationer, som föranleda hörvillor. Men d:r M.
anser, att vårt omdöme om den dynamiska accenten sväfvar
i luften, om det ej bestämmes af associationer från andra
slags förnimmelser d. v. s. om vi ej ledas af illusioner.
D:r M. anser nog sin förklaring för djupsinnig och
det gör mig ondt att nödgas underkänna värdet af hans
"illusioner". Men skall man undersöka föremål och komma till
ett oförvilladt omdöme, så måste hvarje sak bedömas för
sig och efter sina egna bestämningar, icke efter reflexer
från andra ting. Språkljud äro ljud och skola såsom
sådana bedömas efter de bestämningar, som äro gifna för örat
i hörselförnimmelserna, och icke efter bestämningar, som äro
gifna i andra förnimmelser för ett annat sinne.
Härmed vill jag icke neka, att man för vissa
bestämningars förekomst hos ljuden och särskildt språkljuden kan
finna en naturlig förklaring i de fysiologiska företeelser,
som leda till deras framkallande. Jag nekar icke heller,
att man från företeelser för ett sinne kan sluta sig till
företeelser för ett annat sinne, hvilka utgöra de förras
fysiologiska betingelser. Men sådana slutledningar måste göras
med förstånd, ty annars blifva de lätt felslut, eftersom
slutandet sker från följd till grund. Jag måste veta att ingen
annan grund är möjlig. Detta kan jag undersöka vid
medvetna slut. Men vid omedvetna sinnesomdömen ligger ett
felslut närmast till hands. Det är på detta sätt sinnesvillor
uppstå. Sinnesvillor äro omedvetna felslut. En sådan
föreligger, när vi höra mänskliga talorgans artikulation vid
fonografens prestationer. Om vi således vid åhörande af en
fonografisk reproduktion på grund af minnesbilder från vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
