Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
ERIK ROSENGREN.
accent han har i sitt minne. Accenten hör icke till det
meddelbara i språket. Det kan då vara likgiltigt, huru jag
accentuerar, om jag accentuerar eller icke accentuerar, den
hörande accentuerar ändå alltid efter sitt eget minne och
sinne.
a
Åsikten är i och för sig tillräckligt orimlig för att jag
skulle behöfva taga hänsyn till de orimligheter, som
tillkomma på grund af noten sid. 107. Enligt denna skulle
föreställningen om artikulationen, ifall betydelseinnehållet icke
dominerar, bli så stark, att artikulationen själf inträder.
Vid åhörande af ett oförstådt främmande språk skulle vi
således vara dömda antingen till en sådan ovisshet om
accenten, att vårt omdöme sväfvade i luften, om nämligen
arti-kulationsföreställningen icke dominerar; om åter
artikulations-föreställningen dominerar, så inträder artikulationen själf
och vi börja tala med tungomål utan att kunna uttyda dem.
Nu skulle d:r M. kunna invända, att jag alltför
mycket hårdragit hans uttryck. Han menar ej så som jag tagit
dem efter orden. Han anser visst, att vi höra tonstyrkan,
och eftersom en starkare retning motsvaras af en starkare
förnimmelse, så förnimma vi ock den olika styrkan i lika
accentuerade stafvelser alltefter vokalernas sonoritet, men
vi stanna ej därvid utan höra oss fram till artikulationen,
som är lika, och vi höra oss till dess likhet just genom den
olika styrkan hos vokaler med olika sonoritet. Vi höra oss
också fram till olika grader af accent eller
artikulations-energi genom den olika fysikaliska intensiteten hos vokaler
med samma sonoritet.
Om vi med a beteckna den fysikaliska styrkan i den
minst sonora vokalen t. ex. i, så kunna vi med aß beteckna
styrkan i den vokal, som äger närmast högre sonoritet t. ex.
med aß2 därnäst högre t. ex. ä samt med aß3 ännu högre
t. ex. a. Om vi för enkelhetens skull antaga att vi hafva
blott dessa vokaler och att skillnaden i styrka dem emellan
i samma accentgrad är så stor, att den märkes, så kan lika
stor skillnad användas för de olika accentgraderna. Om
dessa antagas vara fem, så kan lägsta accentgraden för i
betecknas med a och de högre med aß, aß2, aß3 och aß4,
lägsta graden för e med aß och de följande med aß2, aß3, aß4
och aß5, lägsta graden för ä med aß2 och de öfriga med
aß3, aß4, aß5 och aß(J samt de olika graderna för a med
aß3, aß4, aß5, aß,J och aß7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
